Hushållens ränteavdrag – rekordsmäll för staten | Sverige


210 miljarder kronor, eller 36 600 kronor per person. Så stora räntekostnader hade svenska skattebetalare 2023, enligt Skatteverkets statistikdatabas. Räntorna har varit högre tidigare, men då var skulderna betydligt lägre, vilket gör det till ett rekordstort belopp.

År 2022 var motsvarande siffror 124 miljarder eller 21 500 kronor per person.

Bakgrunden är förstås de skenande räntekostnaderna, som började 2022 men tog fart framför allt förra året.

Osäkra faktorer

Grovt räknat kan sägas att de ränteavdrag som hushållen då kan göra mot sin inkomst har ökat procentuellt med ungefär lika mycket. Även om det inte går att säga säkert ännu.

För det första kan fler ha slagit i taket. På räntekostnader över 100 000 kr är avdraget begränsat till 21 procent av tjänsteintäkterna, jämfört med 30 procent för belopp upp till 100 000 kr. För det andra har hushållens ränteintäkter på bankkonton också ökat lavinartat, från 9,5 miljarder kronor 2022 till drygt 47 miljarder förra året året. Det är endast nettounderskottet som kan användas som ränteavdrag.

– Det man kan säga är att när underlaget för ränteutgifterna har ökat betyder det också att sannolikheten är väldigt stor att avdraget för räntekostnader också ökar, säger Alem Resulovic, sektionschef på Skatteverket.

De rika kan göra fler avdrag

Exakt hur mycket syns först när deklarationerna är klara.

Finansinspektionen har tidigare gjort en prognos över kostnaden för regeringens ränteavdrag på 56 miljarder kronor för 2023, en fördubbling på tre år.

Och ju högre upp på inkomstskalan, desto större räntekostnader, och därmed de förmodade ränteavdragen. En genomsnittlig skattebetalare med en årsinkomst på över en miljon kronor 2023 hade räntekostnader på 109 000 kronor. En person med en årsinkomst mellan 400 000 kronor och 500 000 kronor hade en genomsnittlig räntekostnad på 39 000 kronor förra året.

Lämna ett svar