Men vad händer om högerpopulistiska partier får mer inflytande efter EU-valet?
Martin Hultman forskar om klimatförnekelse vid Chalmers tekniska högskola och var nyligen med och organiserade en konferens om europeisk högernationalistisk miljö- och klimatpolitik i Uppsala.
Han menar att högerradikala nationalister nu mobiliseras fullt ut över hela Europa att riva upp klimatpolitiken – och att detta kan få stora konsekvenser för EU:s roll som pådrivande i det globala klimatarbetet.
– Just nu talar allt för att EU-valet är ett klimatval. Åren mellan 2020 och 2030 har beskrivits som avgörande för att vända utsläppskurvorna. Det EU-parlament som väljs nu sitter till 2029. På så sätt är EU-valet ett överlevnadsval, säger han.
Det stora miljö- och klimatpaketet Green Deal som EU-parlamentet röstade fram under förra mandatperioden är resultatet av en grön politisk våg vid EU-valet 2019 – till följd av den folkliga mobiliseringen för klimatet som inspirerats av Greta Thunberg och Fridays for Future.
Fakta.Detta kräver EU:s klimatlagstiftning av Sverige fram till år 2030
● För att uppfylla kraven i EU:s ansvarsdelningsförordning (ESR) behöver Sverige minska försäljningen av fossila bränslen. För att leva upp till LULUCF-förordningen måste virkesuttaget i skogen minskas.
● Till 2040 har EU-kommissionen föreslagit att utsläppen inom EU som helhet ska minska med 90 procent.
● Senast år 2050 måste EU ha nettonollutsläpp.
Men innan EU-valet i juni visar opinionsundersökningar att en högersväng är att vänta. Gröna partier kan förlora en tredjedel av sina platser i parlamentet, medan högernationalistiska partier kan bli störst i nio länder: Belgien, Frankrike, Italien, Nederländerna, Polen, Slovakien, Tjeckien, Ungern och Österrike.
Istället för stora klimatmarscher genom Europas huvudstäder ser man nu bondeprotester och traktorkonvojer mot höjda priser på diesel och konstgödsel. Enligt Martin Hultman finns det ett samband mellan böndernas protester och grupper som vill bromsa EU:s klimatpolitik. Ett exempel är kampanjen “No Farmers. No Food”han menar.
– Bönderna befinner sig mitt i klimatförändringarna, men utnyttjas strategiskt av krafter som vill stoppa klimatlagstiftningen. Det görs genom det som kallas astroturfing, det vill säga att skapa ett falskt intryck av att ett visst budskap har gräsrotsstöd, säger han.
I de senaste valen i Sverige, Finland och Nederländerna har löften om låga priser på bensin och diesel varit ett framgångsrecept för högerpartier. I forskningen kallar detta för petropopulism (från ordet petroleum, råolja) och har tidigare mest förknippats med länder som Venezuela, Brasilien, Ryssland och Saudiarabien.
I Tyskland har det högerpopulistiska partiet Alternativ för Tyskland tillsammans med den tyska bilindustrin lobbat för att stoppa EU-lagstiftningen för att fasa ut fossilbränslebilar till år 2035. Politiskt kampanjer mot EU:s förbud mot bilar med förbränningsmotorer ses även i Tjeckien och Italien.
Sverigedemokraterna, som gick till val på lägre priser vid pumpen, är det parti som röstat mest mot EU:s Green Deal av alla högerpopulistiska och nationalistiska partier i Europa, visar en granskning i Svenska Dagbladet.
– Det är klart att partier som Alternativ för Tyskland, Sverigedemokraterna, Sannfinländarna, Nederländska Frihetspartiet och spanska Vox har gjort kombinationen petropopulism, kärnkraftsnostalgi och dieseljordbruk till en väljarmagnet, säger Martin Hultman.
Även Naghmeh Nasiritousiforskare i klimatpolitik vid Utrikespolitiska institutet och lektor vid Linköpings universitet, ser EU-valet som ett ödesdigert klimatval.
– Jag brukar säga att alla val är ödesval för klimatet, eftersom lösningen på klimatfrågan beror på politiken. Men kanske är årets EU-val extra viktigt då mycket av Green Deal håller på att genomföras. Samtidigt måste EU sätta ett 2040-mål, vilket är viktigt innan nya, mer ambitiösa klimatplaner ska presenteras 2025 i enlighet med Parisavtalet.
EU:s klimatpaket Fit for 55 är nu en lagstiftning. Går det ens att rulla tillbaka?
– Det finns en viss flexibilitet i lagstiftningen som gör att vissa åtgärder kan försenas och andra urvattnas. Så det finns absolut en risk att klimatarbetet skalas ner. 2050-målet om nettonollutsläpp är lagfäst, liksom att nettoutsläppen 2030 ska ha minskat med minst 55 procent jämfört med 1990. Men vägen däremellan är fortfarande öppen, säger hon.
EU-valet äger rum den 6-9 juni 2024.
Läs mer:
EU-kommissionen: Klimatutsläppen måste minska med 90 procent till 2040
Europeiska högerpartier spås gå starkt framåt i EU-valet i juni