Ewa Stenberg: Vad blir det för Nato Sverige går med i?

Välkommen till alliansen. Här finns utpressare, förtalare och länder som sträcker ut sina händer mot Ryssland och Kina. Men också mäktiga vänner som är beredda att ändra sin politik och göra flygplansaffärer för Sveriges skull. Vi måste samarbeta med dem alla.
Under den tid som Sverige har försökt vinna gunst i Turkiet och Ungern har alliansen börjat förändras.
Den stora ryska attacken mot Ukraina för två år sedan skapade enighet och handling i den försvarsorganisation som den franske presidenten för bara fyra år sedan kallade hjärndöd. Nato blev levande och uppgiften var glasklar: Genom att stödja Ukraina och samtidigt snabbt utrusta sitt eget försvar måste Ryssland tvingas stoppa sina offensiva krig.
Nato har många gånger större militära styrkor och ekonomiska resurser än Ryssland, så uppgiften är långt ifrån omöjlig.
Men på senare tid har Natos enighet och handlingskraft försvagats. Alliansen står inför val som kan omforma eller till och med knäcka den 75-åriga alliansen – och där Sverige måste välja sida. Här är fem av vägskälet:

1. Kan 32 västerländska industriländer stödja Ukrainas försvarskamp?

Ukraina saknar allt, ammunition, soldater, vapen, luftvärn. Ryssland går framåt på slagfältet och är på väg att sätta hela ekonomin på krigsfot. Angriparen får stöd av Nordkorea och Iran med vapen och ammunition, medan västvärldens stöd till Ukraina har försenats.
USA har tidigare stått för ungefär hälften av allt bistånd till Ukraina. Men nu börjar hjälpen därifrån strömma. Ett stort militärt hjälppaket har fastnat i representanthuset sedan oktober. USA går in i valkampanjen och stödet till länder långt borta ses inte som en valvinnare bland Donald Trumps republikaner.
Det ökar kraven på Europas EU- och Nato-länder. I princip behöver de fördubbla sitt stöd.

Frankrikes president Emmanuel Macron sa förra veckan att det inte kan uteslutas att västvärlden kan skicka soldater till Ukraina i framtiden.
Det kan dra in Nato i kriget. Sveriges statsminister och flera andra Nato-ledare avvisade snabbt idén, men det är inte säkert att sista ordet är sagt. Natoländerna har gjort och tillhandahållit saker som i början av kriget sades vara otänkbara.
Ett segerrikt Ryssland skulle innebära ett ökat hot mot alliansen. Det skulle vara ett stort misslyckande för Nato om Ukraina skulle besegras, vilket kan få medlemsländer och medborgare att undra om alliansen inte är hjärndöd trots allt.

2. Vad kommer Donald Trump att göra med Nato om han blir president i USA?

Vid ett möte i South Carolina i mitten av februari talade Donald Trump om att Ryssland skulle kunna “vad fan de ville” med Natos europeiska allierade om de inte betalade tillräckligt för sitt försvar. Det skickade chockvågor genom alliansen.
Om Donald Trump vinner valet i november kommer han att vara USA:s president och överbefälhavare fram till den 22 januari 2029.
Under den perioden flera europeiska Nato-länder fruktar att Ryssland kan attackera ett medlemsland, om Vladimir Putins stat går segrande ur sin attack mot Ukraina.
John Bolton, Trumps tidigare nationella säkerhetsrådgivare, har upprepade gånger varnat för att hans tidigare chef kommer att ta USA ur alliansen.
Amerikanska parlamentariker har försökt motverka det genom en särskild lag som kräver samtycke från den Nato-vänliga senaten. Det är oklart om det räcker, Trump har trotsat lagar tidigare och en stämningsansökan för att reda ut det tar flera år.

Donald Trump skulle kunna försvaga alliansen på många andra sätt. Han gjorde det redan med sitt uttalande att USA inte kommer att försvara alla allierade. Det försämrar Natos militära avskräckning, som är kärnan i försvarsalliansen. Natos idé är att bevara freden och inte tvingas in i ett försvarskrig.
USA:s president är också överbefälhavare kan han beordra amerikanska styrkor att inte ingripa. Han skulle också kunna minska antalet amerikanska trupper som är stationerade eller som deltar i övningar i Europa och minska USA:s försvarsutgifter. Trump skulle också kunna lägga in sitt veto mot gemensamma Nato-beslut och därmed förlama samarbetet.
Nato är beroende av USA:s militära kapacitet. Den brittiska tankesmedjan RUSI ifrågasätter i en ny analys om Nato kan hålla ihop utan USA. Analytikern Ed Arnold påpekar att alla andra Nato-länder inte ens lyckades skrapa ihop 3 000 till 5 000 soldater för att kunna fortsätta den militära operationen i Afghanistan, när amerikanerna bestämde sig för att dra sig tillbaka. Européerna kunde inte ens evakuera sina egna landsmän därifrån, utan behövde hjälp från USA för att säkra Kabuls flygplats.

3. Bör Nato hålla dörren öppen och ge Ukraina och Georgien fullt medlemskap?

Ukraina har i många år velat gå med i alliansen, liksom Georgien. Men Nato har sagt att det kan ske först senare. Efter den storskaliga ryska attacken mot Ukraina 2022 bad det attackerade landet Nato skynda sig, men försvarsalliansen sa nej till snabbt medlemskap.
Istället har ett Nato-Ukraina-råd bildats, som ska hjälpa det krigshärjade landet på väg mot medlemskap.
Men ingen kan säga när eller hur.

Enligt NATO-stadgan, en väpnad attack mot ett av Nato-länderna anses vara en väpnad attack mot alla. Om Ukraina nu skulle antas i alliansen skulle det innebära att alla Nato-länder dras direkt in i kriget.
När det äntligen är över väntar flera andra problem. Ett land måste uppfylla flera krav för att gå med i Nato, som att bekämpa korruption och ha ett starkt rättssamhälle. Dessutom krävs en överenskommelse mellan alla Nato-länder för att anta en ny medlem.
Nato har tidigare beslutat att ha en öppen dörr för nya medlemmar. Om Ukraina och Georgien avvisas väntar en ny väg, alliansen blir mer av en sluten klubb. Då kommer länder i Europa som idag står utanför Nato inte längre att få välja sin egen väg, utan riskera att överlämnas till en rysk intressesfär.

4. Hur snabbt och hur mycket bör Nato-länderna uppgradera sitt försvar?

Nato bygger på principen “en för alla, alla för en”. Men när det gäller att sätta in militära resurser har principen snarare varit “USA för alla”. USA har därför under många år försökt få de europeiska länderna att rusta upp sig. 2014 satte Nato upp målet att alla medlemmar ska spendera minst 2 procent av sin BNP på försvar inom tio år.
Nu är vi där, men bara 18 av 31 medlemmar (Sverige ingår inte) lägger minst 2 procent på försvaret. Vid det senaste NATO-toppmötet beslutades att 2 procent ska vara ett golv, det behövs mer.
Estlands premiärminister Kaya Kallas sa i februari att alla borde lägga minst 3 procent av BNP på försvaret.
– Nu pågår det ett riktigt krig och ändå tror vissa länder att det inte berör dem. Men lärdomarna från 1930- och 40-talen, när det var krig i Europa, är att det sprider sig om vi inte är starka nog, sa Kaya Kallas.

I Sverige har regeringspartierna minskat sina ambitioner om upprustning, jämfört med de löften som gavs i valrörelsen. Att öka takten ytterligare kräver att andra politiska projekt dras ned eller att skatterna höjs. Detta behöver förankras i partier och hos väljarna.
Om Nato-länderna väljer att satsa stort på militären väntar nästa problem. Det måste finnas något att köpa. Västeuropas vapenförråd har full kapacitet, och kapaciteten räcker inte till. Då krävs ännu större ekonomiska uppoffringar för att expandera vapenindustrin.

5. Behöver Natos europeiska medlemmar fler kärnvapen?

I Tyskland diskuterar man om EU och Tyskland behöver skaffa kärnvapen för att skydda sig själva. Manfred Weber, ordförande för EU-parlamentets största partigrupp EPP och tysk kristdemokrat, har startat debatten och fått stöd av de tyska socialdemokraternas toppkandidat i EU-valet.

Bakgrunden är osäkerheten om vad som skulle hända om USA under Donald Trump skulle – formellt eller informellt – dra sig ur Nato. När allt kommer omkring är Europa under ett amerikanskt kärnvapenparaply.

Sverige kommer nu att ta plats i Natos kärnvapenplaneringsgrupp. Den kontrollerar inte amerikanska vapen, utan delar ansvaret för Natos kärnvapenstrategi.
Som ett land som länge har engagerat sig i nedrustning kan Sverige ställas inför svåra beslut. Bör fler länder uppmuntras att skaffa kärnvapen, om USA släpper sitt paraply?
Ryssland har också upprepade gånger hotat att använda kärnvapen i sitt krig mot Ukraina. Hur ska alliansen svara om de verkligen gjorde det? Nu är ansvaret för nukleära repressalier också Sveriges.

Läs mer:
Ulf Kristersson på väg in i Nato: “Sveriges möte med realpolitik”
Natomotståndare laddar om efter Ungerns ja
Magdalena Andersson: Nato överlever även om Trump blir president