De flesta kvinnor är bekanta med det – testet som görs på barnmorskemottagningen eller skickas hem i brevlådan för att ta ett prov från livmoderhalsen eller slidan. Syftet är att i tid upptäcka cellförändringar och virus som kan orsaka cancer.
Det svenska screeningprogrammet för livmoderhalscancer har varit framgångsrikt. Och 2015 introducerades även en ny och betydligt mer exakt metod – hpv-testet. Sedan dess kommer alla kvinnor upp till 70 år att få göra provet med några års mellanrum.
2017 tog regionerna kom fram till en gemensam strategi för hur detta skulle göras:
– Inga kvinnor skulle lämna screeningprogrammet utan att erbjudas ett HPV-test, säger Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi vid Karolinska Institutet.
– Vi ser få fall av nysmitta i äldre åldrar och gör man ett sådant test, som kontrollerar att man inte bär på HPV-viruset, kan man anta att man kommer att ha låg risk för cancer.
Joakim Dillner är ansvarig för registret som hanterar alla resultat från det nationella screeningprogrammet.
Det visar DN:s granskning att det tog upp till sex år för regionerna att byta testmetod. Därför uppstod en lucka i systemet: under tiden lyckades 155 000 kvinnor över 70 år lämna screeningprogrammet – utan att ta ett HPV-test.
Trots att testmetoden nu finns tillgänglig i alla Sveriges regioner har dessa kvinnor fortfarande inte gjort något test.
Det visar data på individnivå från Nationella kvalitetsregistret för förebyggande av livmoderhalscancer.
De 155 000 kvinnorna föddes mellan 1947 och 1952. För några av dem har de misslyckade HPV-testerna fått allvarliga konsekvenser.
Mellan år 2020 och år 2022 utvecklade 94 kvinnor i denna åldersgrupp livmoderhalscancer. Det låter kanske lite. Men i de flesta fall – 76 procent – upptäcktes cancern i ett sent skede. Då hade det redan spridit sig till andra organ och blivit svårt, eller omöjligt, att bota.
Det kan jämföras med livmoderhalscancer som upptäcks genom screening, då är andelen cancer i ett sent skede bara 3 procent.
– Det är väldigt upprörande, säger Joakim Dillner.
Han har följt regionernas uppmaningar och screeningresultat i mer än ett decennium och säger att han har pendlat mellan “engagemang, ilska och förtvivlan”.
Har kvinnor drabbats av cancer i onödan?
– Ja, det måste man säga. Det hade inte behövt ske om de nationella riktlinjerna hade följts.
Hur många av dem oprövade kvinnor i åldersgruppen som drabbats av livmoderhalscancer 2023 och 2024 kan Joakim Dillner ännu inte svara, eftersom statistiken släpar efter.
– Det är nog ungefär lika många per år som det var 2020-2022, säger Joakim Dillner.
DN har undersökt varför regionerna inte har testat de 155 000 kvinnorna för HPV. I protokoll från styrgruppsmöten och i intervjuer med ansvariga chefer framkommer flera orsaker: Brist på pengar, brist på personal – och nya tröga IT-system.
– Det var frustrerande att ha ett verktyg som kunde förbättra hälsan för många människor utan att kunna implementera det på en gång, säger Björn Strander, docent i obstetrik och gynekologi, och tidigare ansvarig för den nationella samordningen av livmoderhalscancerscreening.
Han säger den där en del av förklaringen är att Sverige har decentraliserad sjukvård. Att man inte kan förvänta sig att allt ska hända på en gång.
– Vi brottades med byråkratin, långsamheten, ombytliga IT-leverantörer och system.
Regionerna har liknande förklaringar. De flesta tror att de har fått välja, och sedan prioriterat andra saker.
– De här kvinnorna har inte fått den möjlighet de borde ha fått. Det är alltid besvärligt att det tar tid för nya komplexa system att implementeras. Det är olyckligt men tyvärr svårt att undvika, säger Ove Andersson, ansvarig för cancerfrågor på Region Uppsala.
Västra Götalandsregionen saknade personal och resurser för att HPV-testa kvinnorna som fyllde 70, visar dokument som DN har sett. Regionen lyckades ringa 12 000 – av totalt 40 000 kvinnor. Sedan hade de en paus. Kostnaderna var för höga.
– Den ansträngda ekonomin och bristen på barnmorskor gjorde att vi fick prioritera. Annars fanns det en risk att vi inte hade kunnat ge adekvat vård till gravida kvinnor och att vi inte hade kunnat ringa yngre kvinnor, som löper högre risk att utveckla cellförändringar, i tid, säger Linnéa Swanson. verksamhetschef på barnmorskemottagningarna i regionen.
I början av nästa år kommer Västra Götalandsregionen att skicka ut inbjudningar till berörda kvinnor.
I Stockholm finns 36 700 kvinnor i åldersgruppen inte fått något HPV-test, enligt uppgifter från det nationella kvalitetsregistret.
Katarina Lannervall, enhetschef för cancerprevention och screening på Region Stockholm, berättar att processen har dragit ut på tiden, eftersom den höjda åldersgränsen på 70 år successivt infördes i Stockholm.
– Det handlade helt enkelt om resursbrist i verksamheten, säger Katarina Lannervall.
Hon menar att pandemin, och ett nytt IT-system, ledde till en “stökig och rörig process”.
– Tyvärr ramlade nog just den här delen genom stolarna faktiskt.
Att nu testa de kvarvarande kvinnorna skulle, enligt mejl som DN tagit del av, kosta runt två miljoner kronor. Alltså 55 kr per test.
I en uppföljningsintervju i slutet av november säger Katarina Lannervall till DN att finansieringen är löst och att kvinnor födda mellan 1947 och 1952 nu kommer att få en inbjudan.
Det finns en region som följt riktlinjerna redan från början. Region Skåne startade HPV-testning tidigt och har även ringt de flesta kvinnor födda mellan 1947 och 1952.
– Man vågar knappt säga det, det är som att svära i kyrkan. Men hos oss har det flutit på väldigt bra. Vi hade tidigt instrument på plats och har haft bra stöd, säger Jessica Birgander, enhetschef i Region Skåne.
I Region Gävleborg har kvinnor födda före 1951 ännu inte fått göra ett HPV-test. Mödrahälsovårdens överläkare Karin Huisman vill inte ställa upp på en vanlig intervju, men skriver i ett mejl att provtagnings- och analyskapaciteten inte är “obegränsad” och då måste “prioritering ske”.
För två år sedan uppmanade regionernas gemensamma cancercentrum, RCC, kvinnor som lämnat screeningprogrammet utan att ha tagit ett HPV-test att bli kallade. I Gävleborg har rekommendationen fortfarande inte varit föremål för “resonemang eller beslut”, enligt Karin Huisman.
Fakta.HP
Hpv, Humant papillomvirus, omfattar mer än 200 olika typer av virus. Det överförs genom kontakt mellan hud och slemhinnor, och är en sexuellt överförbar infektion. De flesta får en eller flera infektioner under sin livstid. Infektionen är symptomfri och läker vanligtvis av sig själv.
Men tretton av HPV-virustyperna klassas som högriskvirus och kan orsaka olika former av cancer, till exempel i slidan, anus, penis och svalg. Livmoderhalscancer är den vanligaste HPV-relaterade cancern.
Källa: Folkhälsomyndigheten
Fakta.Det nationella screeningprogrammet
Det nationella screeningprogrammet infördes i olika landsting i Sverige mellan 1966 och 1977. Socialstyrelsen uppskattar att screeningen förhindrar uppemot 1 500 dödsfall varje år.
Idag erbjuder alla regioner gratis screening till alla kvinnor mellan 23 och 70 år.
Tidigare användes så kallade cytologitester för att analysera eventuella cellförändringar. I dag visar proverna om kvinnan har en HPV-infektion, som om den inte behandlas kan leda till livmoderhalscancer.
– Det nya testet ger sju gånger högre och mer långvarigt cancerskydd än det gamla testet, säger Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi vid Karolinska Institutet.
Källa: Socialstyrelsen