Årets genombrott: En spruta som skyddar mot hiv
Trots alla framsteg som har gjorts smittas fortfarande över en miljon människor av hiv, medan hundratusentals dör av AIDS-relaterade sjukdomar varje år. Viruset är alltså långt ifrån besegrat.
Men tidigare i år presenterades två studier som ses som “game changers”. Åtminstone av tidskriften Science, som utsåg studierna till det största vetenskapliga genombrottet 2024.
I juli visade en grupp internationella forskare att en enda injektion av substansen lenacapavir var sjätte månad är allt som behövs för att förhindra att du smittas av hiv. I den aktuella studiensom presenterades i The New England Journal of Medicine, gav forskarna ungefär 2 000 unga hiv-negativa kvinnor i Uganda och Sydafrika en injektion av lenacapavir var sjätte månad. Deltagarna jämfördes sedan med 3 200 kvinnor som istället fick två andra förebyggande behandlingar mot samma virus. I de senare grupperna var 1,5 respektive 1,8 procent smittade med hiv. Bland dem som fick lenacapavir blev dock inte en enda kvinna smittad.
Tre månader senare publicerad en annan studie med mer än 2 000 personer från flera kontinenter med olika kön och sexuell läggning. Alla deltagare hade sex med män, men bara två eller motsvarande 0,01 procent av de som hade fått lenacapavir blev smittade med hiv. I de andra grupperna var betydligt fler smittade.
Enligt forskarna som tidningen Science pratat med kan studierna ses som milstolpar som låter oss gissa att en värld utan hiv är möjlig. Nu handlar det “bara” om att göra lenacapavir tillgängligt för så många som möjligt. Men enligt tidskriften är det inte den enda anledningen till att lenacapavir är ett så stort framsteg. Ämnet förebygger nämligen hiv genom att blockera proteinerna som bildar kapseln där virusets genetiska material gömmer sig. Många andra virus har en liknande kapsel, vilket öppnar för möjligheten att använda samma princip även för andra infektioner. Med lite tur, resonerar tidningen, är detta bara början.
James Webb-teleskopet kartlägger universums linda
Teleskopet utsågs till årets största vetenskapliga genombrott för två år sedan, nu är det tillbaka på listan tack vare en mängd nya observationer från universums första miljarder år.
Redan från början kom överraskande resultat från JWST. Det tidiga universum hade mycket fler och fler lysande galaxer än väntat. I år har flera studier publicerats med spännande observationer och forskare försöker nu förstå om massiva svarta hål, jättestjärnor och supernovor kan ha hjälpt till att forma det tidiga universum.
Ny typ av magnet kan ge snabbare datorer
Under lång tid kände vi bara till två typer av permanentmagnetiska material. Vanliga magneter (ferromagnetism) och material som krom som har en inre magnetism (antiferromagnetism).
För några år sedan lade forskare fram en teori om en tredje typ, altermagnetism, som är ett slags mittemellan. I år har flera forskargrupper lyckats identifiera ett antal material som altermagnetiska, bland annat genom experiment vid Max IV-laboratoriet i Lund.
Dessa material tros användas för att göra datorminnen som är tusentals gånger snabbare än dagens.
Space X fångar den gigantiska raketen med “ätpinnar”
Den 13 oktober lyckades Elon Musks rymdföretag med en imponerande manöver. När Starship avslutade sin femte testflygning lyckades Space X fånga den 70 meter höga boosterraketen.
Sju minuter efter lyftet återvände raketen till avfyrningsrampen där den fångades upp av ett par gigantiska robotarmar (som Elon Musk glatt kallade “ätpinnar”).
Genom att återanvända raketdelar är det möjligt att radikalt sänka kostnaden för att nå rymden och bana väg för fler framtida expeditioner, experiment och satelliter.
Cellterapi väcker hopp om ett botemedel mot SLE och MS
Vid autoimmuna sjukdomar som SLE och multipel skleros (MS) går kroppens immunförsvar på tok och angriper sina egna vävnader. De vanligaste behandlingarna idag lindrar bara symtomen. Det finns därför ett stort intresse för behandling med Car-T-celler, som ursprungligen utvecklades för cancerpatienter. Det innebär att patientens egna T-celler, en typ av immunceller, tas ut och genetiskt förändras för att bättre känna igen och attackera B-celler när de återförs till kroppen.
Bästa resultaten hittills ses i SLE, där en studie visar att alla åtta patienter var fortfarande symtomfria två år efter behandlingen.
Forntida DNA avslöjar historiska familjeband
Under året har en rad vetenskapliga studier publicerats där klassisk arkeologi kombineras med avancerade analyser av arvet. På så sätt kan forskare få helt nya insikter om släktskap och familjerelationer förr i tiden. Ju fler skelett vars genetiska massa kartläggs, desto mer exakt kan forskarna kalla in de olika släktskapen. Till exempel publicerades en studie i juni som kunde visa att de keltiska hövdingarna som levde i södra Tyskland för 2 500 år sedan troligen ärvt sin makt från sina mödrar.
Mantelvågor skulpterar kontinenterna
Ny forskning utmanar tidigare uppfattningar om rörelsen av jordens plattor. A studera i naturen visar att kontinental sprickning skapar mantelvågor som påverkar hela kontinenter.
Dessa vågor förekommer i jordens mantel, området mellan jordskorpan och jordens kärna, och kan förklara platåer som höglandet i Brasilien och västra Ghats i Indien.
De kan också orsaka jordbävningar, erosion och utrotning i haven, vilket tyder på en mer dynamisk interaktion mellan kontinenterna och manteln än vad som tidigare antagits.
Genetiskt vapen mot skalbagge
Celler kan försvara sig med så kallad RNA-interferens. Det slår ut angriparens förmåga att göra ett visst protein, en upptäckt som belönades med Nobelpriset i medicin 2006 och är relaterad till 2024 års medicinpris: mikro-RNA. Den amerikanska miljömyndigheten EPA har godkände att tekniken nu används mot Coloradobaggensom har utvecklat resistens mot befintliga insekticider. Läkemedlet ska riktas mot en gen som anses vara unik för skalbaggen. Om det är sant får framtiden utvisa.
Superkraft av små alger
För många växter är näringsämnet kväve en bristvara. Ändå består luft till största delen av kväve, men i en form som varken djur eller växter kan tillgodogöra sig. Det kan dock vissa bakterier. På så sätt blir det tillgängligt för växter och i förlängningen för oss djur. Nu har dock forskare upptäckt en växt som kan fixera kväve från luften på egen handen marin alg. Det är resultatet av en tidigare interaktion med en bakterie, som så småningom blev en del av algerna. Om egendomen kan överlåtas till grödor blir den ett inbyggt gödselmedel.
Längre gren på vårt tidiga släktträd
Ett stort steg i livets utveckling togs när enskilda celler började smälta samman till flercelliga organismer. Under året har flera fossilfynd av sammanhängande algceller rapporterade från Kina, som är cirka 1,6 miljarder år gamla. De stärker bilden av att celler med cellkärna – det vill säga tidiga släktingar till oss djur, svampar och växter – lyckades ta det här steget ett antal miljoner år tidigare än vad forskarna länge trodde. För organismer som saknar cellkärna var det snabbare. Cyanobakterier bildade komplexa strukturer redan för cirka 3 miljarder år sedan.
Fyra bakslag 2024
Corona-pandemin gjorde oss inte klokare
Otaliga nationella olycksutredningar och en specialrapport från FN:s världshälsoorganisation WHO skulle förhindra att de många misstag som gjordes under coronapandemin upprepas. Trots detta var rapporteringen långsam och bristfällig när ett antal fall av fågelinfluensa H5N1 spred sig från boskap till människor i USA under året. Och i samband med utbrotten av mpox i delar av Afrika fanns ingen vaccinberedskap.
Krig slår mot forskning
Rysslands anfallskrig mot Ukraina och den blodiga konflikten mellan Israel och Hamas har fått många och svåra konsekvenser för forskningen. Bland annat har flera universitetsanläggningar förstörts i Gaza och Ukraina och kostnaderna för kriget har tvingat både Israel och Ryssland till kraftiga minskningar av budgeten för högre utbildning.
Upphörande av psykedeliska droger
Efter decennier av forskning såg det ut som att ett läkemedel baserat på det psykoaktiva ämnet i partydrogen ecstasy (MDMA) skulle lanseras på den amerikanska marknaden, för behandling av till exempel posttraumatiskt stressyndrom. Men i juni drog landets läkemedelsmyndighet FDA på bromsen och efterlyste fler patientstudier.
Långsamma förhandlingar på FN:s stora miljömöten
Under året samlades världens länder för att i FN:s överinseende diskutera fyra av de stora frågorna om mänsklighetens öde: klimatförändringar, förlusten av biologisk mångfald, plastföroreningar och spridningen av markförstöring. I samtliga fall uppstod dock låsningar som ledde till att flera viktiga frågor sköts upp till kommande möten.
Läs mer:
Johan Nilsson: Årets vetenskapliga genombrott sticker i halsen
De röda monstergalaxerna som ingen trodde kunde existera
Ett historiskt ögonblick när SpaceX fångar sin gigantiska raket
