Skolgången på Ytterharnäs påverkade mig mer än man kan tro – hufvudstadsbladet

Hej, jag heter Svante Karlberg, 14 år och är tidigare elev på Ytterharnäs skola. För er som inte vet vad Ytterharnäs skola är så är det en skola som ligger mitt i Ytterharnäs och för er som inte vet vad Ytterharnäs är så är det en liten by granne med Furuvik. Ja, du kan bo där. Nej, det är inte bara en stor djurpark.

Nä, jag tycker inte att ni läsare är så dumma, men sanningen är att jag har fått frågan var Ytterharnäs skola ligger (samt följdfrågorna jag svarade på i föregående stycke) pinsamt många gånger. Det är egentligen inte så konstigt, skolan har drygt 100 elever F-6, ett tiotal lärare och finns enbart för att Furuviks barn ska slippa pendla till Lillhagen och bli påkörda på 76:an.

Det är nu drygt två år sedan jag gick ut mellanstadiet och därmed även Ytterharnäs, men tiden där får mig fortfarande att reflektera över mycket. För mig var det något av en kulturchock när jag började gymnasiet på Nynäs som ligger centralt i Gävle. Att gå i en etniskt och ekonomiskt homogen klass i en lika homogen skola gjorde att vi målade upp en ganska ohälsosam världsbild, vilket inte är konstigt när de enda efternamnen vi hörde talas om var Andersson, Karlsson och Nilsson.

Läs också: Ytterharnäs skola firar 120 år

Det kanske låter självklart att jag byter när jag helt byter miljö från en liten skola i utkanten av Gävle till en av de största gymnasieskolorna i kommunen, men för mig var det inte lika självklart. Visst hade jag varit i Gävle många gånger tidigare, visst hade jag träffat folk med utländsk bakgrund tidigare, men det var ingenting jämfört med hur det var på högstadiet.

Jag hade turen att våga ändra mina åsikter, min världsbild och så mycket mer när jag började på högstadiet. Jag hade turen att våga erkänna att jag hade fel om så mycket jag lärt mig under min tid på Ytterharnäs. Andra hade dock inte lika tur. Jag har träffat ett antal personer som gått i små skolor som Ytterharnäs och som vägrar släppa sina destruktiva fördomar om bland annat invandrare.

Men de små skolorna bidrar också med en hel del bra saker. En majoritet av eleverna behöver inte pendla långa sträckor till och från skolan, ett lägre antal elever innebär oftast högre lärartäthet och bättre gemenskap i skolan, både bland lärarna och bland eleverna, men den isolering som sker i skolorna gör det. inte gynna integrationen, eleverna eller lärarna på ett bra sätt.