Artipelag visar utställning som solrosor i konsten


Solrosor vänder sig efter solens dagliga resa över himlen – på franska namnet på blomman solrospå italienska solros. Egenskapen har bidragit till solrosens tilltalande, i århundraden har människan varit fascinerad av dess storlek och rörelse.

Det har också varit attraktivt för artister.
– Vi ville visa solrosens plats i konsten, både genom att göra en historisk exposé och genom att visa blommans starka symboliska betydelse, säger Adam Rosenkvist, intendent på Artipelag.
Tillsammans med Bo Nilsson har han skapat sommarens utställning: “Jag följer solen”.
I konsthallens salar finns 97 verk av 29 konstnärer, skapade från 1889 till 2024. Nästan alla har solrosor.
– Utmaningen har varit att visa något mer än söta blommor, och det tycker jag att vi har lyckats med, säger Adam Rosenkvist.
En viss kronologi märks i salarna, men hängningen är i första hand en tematisk berättelse om liv, död och inspirationer.

Konsthallen Artipelag.

Foto: Thomas Karlsson

Konsthallschefen Bo Nilsson har haft projektet i tankarna sedan 2012 – så länge konsthallen har funnits. Hans egen solrosfarm i Skåne var en av inspirationskällorna; med 100 000 blommor i markerna var det omöjligt att inte bli fängslad av växtens kretslopp.

Solrosen kom till Europa omkring år 1570, hitförd från Amerika av spanska och portugisiska kolonisatörer, och även om den ståtliga växten inte blev riktigt lika hög här, blev den tidigt populär. För konsten var holländaren Anthony van Dycks målning “Självporträtt med en solros” från 1632 en utgångspunkt, och blomman blev snabbt ett vanligt motiv.
– Under 1700-talet avtog intresset, men så hände något: när van Gogh målade sin solrosserie 1889 fick det ett enormt genomslag. Men van Gogh var faktiskt inte ensam: andra artister började använda solrosor samma år, säger Adam Rosenkvist.
En av dem var Skagensmålaren Michael Ancker, vars “Flicka med solrosor” visas här.

Curator Adam Rosenkvist på Artipelag, i utställningen

Foto: Thomas Karlsson

Vincent van Gogh finns med som konsthistorisk referens och inspirationskälla, men inget av hans eldgula motiv finns på Artipelag. Svårigheten att låna tavlorna är en av anledningarna till att Bo Nilssons idé först nu blir verklighet – ett första försök för några år sedan lades på hyllan. Nu har konceptet omarbetats och utställningen startar 1889, och visar hur solrosor har avbildats och använts sedan dess. Och kända namn saknas inte – Anselm Kiefer, Emil Nolde, Lena Cronqvist, Fernand Léger och Hilding Linnqvist är bland de medverkande artisterna.
– Solrosens blick på solen gjorde den tidigt till en symbol för trohet – mellan föräldrar och barn. Mellan maktens kungar och deras undersåtar. Mellan makar.
Adam Rosenkvist visar här “Förförelsen”, en av de målningar han själv tycker mest om här, – också från 1889, av den holländska konstnären Jan Toorop, av en man och en kvinna i skymningen. Blomman kikar fram under träden. Parets relation är tvetydig och lämnas upp till betraktaren.
I ett annat rum finns Carl Larssons porträtt av sin 17-åriga dotter, på väg ut i livet; möjligen är blomman hon håller i handen en fars fåfänga önskan att hon ska stanna hos honom. Maktförhållandet i solrosens version av trohet är sällan lika.
Det kan vara politiska sprängämnen: som hos Ai Weiweis, utåt en inbjudande pyramidformad hög med solrosfrön – de väger ett ton och har fraktats hit i kartonger, hällt ut genom en tratt enligt konstnärens instruktioner.

Ai Weiweis verk består av ett ton solrosfrön, och ingår i

Foto: Thomas Karlsson

Verket liknar installationen som den kinesiske konstnären gjorde på Tate Gallery i London 2010, då med 100 miljoner handgjorda solrosfrön i keramik – med associationer till hans barndom i Kina och påminner om Maos svaghet för solrosen som en länk mellan honom och det lydiga folket. Det Ai Weiwei gör är också ett exempel på hur solrosen också har intresserat samtida konstnärer – i “Jag följer solen” finns det gott om nyare verk och uttryck.
– Man ser i samtidskonsten ett stort naturintresse, och gamla konsthistoriska fördomar om att botanik är något feminint har luckrats upp. Blommotiv är också på frammarsch.

Använda växter som motiv har också länge varit ett sätt att utforska måleriets möjligheter. Två svenska konstnärer från en yngre generation har skapat verk specifikt för utställningen: Clara Gesang-Gottowt, som bidrar med totalt nio oljemålningar; och Edit Sihlberg, med imponerande stilleben.

Bild 1 av 2


Bild 2 av 2


Vid sidan av målningar innehåller utställningen gott om fotografier, med serier av blommor i etapper från knopp till vissen stjälk, bland annat av den amerikanske fotografen Edward Steichen, som återvänt till solrosmotivet under decennierna.
Ett fåtal personer syns på bilden. Bland dem finns Andy Warhol, porträtterad med en solros och en ryggsäck – med en blinkning till van Dyck.

Fakta.Artipellager.

Artipelag grundades av Björn Jakobson och öppnade 2012. Konsthallen ägs sedan 2022 av Artipelagsstiftelsen.

“Jag följer solen. Solrosor i konsten 1889–2024” öppnar den 29 juni och pågår till den 5 januari 2025.

I utställningen, gjord av Bo Nilsson och curator Adam Rosenkvist, medverkar 27 konstnärer med verk.

I “Artipelag artbox” visas en Van Gogh-installation, från 29 juni till 13 oktober, där målningar projiceras på väggarna.

Lämna ett svar