Kajsa Bergqvist kritisk till Sveriges OS-kriterier


I veckan lämnade Emil Bengtson en anmälan mot SOK till Cas, idrottens skiljedomstol. Trots att han säkrat en svensk nationalplats till OS har seglaren inte blivit uttagen av Olympiska Kommittén eftersom han inte anses uppfylla det så kallade grundkriteriet, för att kunna tävla om en topp 12-placering.
Bengtson ifrågasätter SOK:s rätt att ha egna uttagningsregler och menar att det är ett brott mot den olympiska stadgan.

På Rimnersvallen i Uddevalla, där SM i friidrott pågår i helgen, finns det de som har sympatier för den dödsdömde seglaren.
Friidrotten har länge ifrågasatt uttagningsreglerna och 2022 var det ett av förbunden som yrkade på att de skulle ändras. Efter en utredning beslutade SOK:s årsmöte förra året att ändra kravet från topp 8 till topp 12. Friidrotten var ett av flera förbund som tyckte att de borde ha gått längre.
Johan Storåkers, föreningens ordförande, säger att de accepterar årsmötesbeslutet.
– Men vi tycker att det är provocerande att vårt land har bland de tuffaste uttagningsreglerna i världen, när den olympiska rörelsen är noga med ett inkluderande förhållningssätt och att bygga broar mellan världens människor. Det går att ha åsikter om hur våra regler passar ihop med Pierre de Coubertins ideal, säger Storåkers och syftar på de moderna olympiska spelens fader.
Han påpekar också att det svenska OS-deltagandet finansieras helt av skattepengar.

Medeldistanslöparen Lovisa Lindhs fall väckte stor uppmärksamhet inför OS i Tokyo.

Foto: Simon Hastegård/Bildbyrån

Förbundskapten Kajsa Bergqvist sitter på läktaren och följer extra noga friidrottarna som inte tillhör de 16 som redan fått klartecken från SOK. Bergqvist understryker också att det finns ett demokratiskt beslut att förhålla sig till.
– Men för friidrottens skull hoppas jag att vi i framtiden får ett liknande förfarande som för VM. Vi har också gränser med lägre ribban, men de ligger på en helt annan nivå som gör att fler får chansen, säger Bergqvist och påpekar att Sverige har hårdare regler till exempel jämfört med andra nordiska länder.
– Det är klart att när en svensk friidrottare ser att en finländare, som man slår på varje tävling, får åka till OS, när man inte får göra det själv, väcker det frågan om varför vi kan’ inte har det som i Finland, säger hon.
De gränser som friidrotten förespråkar skulle i praktiken innebära att man skulle bli uttagen till OS på topp 24-nivå.
En annan anledning till att inte bara friidrotten kritiserar SOK:s kriterier är att samma regler gäller för alla sporter, sommar- och vintersporter.
– Det är bara att konstatera att det är väldigt svårt att jämföra olika sporter, säger Bergqvist.

I fredags fick hon se sprintern Julia Henriksson, ännu inte uttagen till OS, sprang 100 meter på 11.08, men medvinden var för stark för att det skulle räknas som svenskt rekord. Hon såg också hur höjdhopparen Maja Nilsson trodde att hon klarat OS-kvalgränsen på 193. Ribban såg ut att vara kvar, men hade flyttat ur position och hoppet avvisades.

Maja Nilsson fick reda på att hennes försök till 193 avvisades.  Kan höjdhopparen åka till OS?

Foto: Carl Sandin/Bildbyrån

Hur mycket kommer SOC att ta hänsyn till dessa omständigheter när man nästa vecka bestämmer vilka namn som ska komplettera OS-truppen?
SOK får kritik för sina uttagningar inför nästan varje OS och för att anses bygga på subjektiva bedömningar. Tidigare i år uppstod även kritik internt när 800-meterslöparen Lovisa Lindh nekades en resa till OS i Tokyo och sedan Charlotte Kalla, en av Sveriges främsta olympier, fick göra sitt fjärde OS i Peking trots tveksam form.
Utöver grundkriteriet topp 12 kan SOK även välja ut idrottare på framtidskriteriet och på undantagskriteriet.
SOK:s verksamhetschef Peter Reinebo, som under många år haft en central roll i uttagningarna, säger sig vara medveten om kritiken, men påpekar att kriterierna bygger på beslut som tagits av de olympiska specialförbunden.
– Syftet med svensk olympisk idrott är inte bara att delta i OS, utan att nå bästa möjliga resultat och med sikte på medaljer. Det är inte självklart med tanke på andan i de Coubertin, men det är ett portalskrivande som vi har haft sedan vi startade Topp- och talangsatsningen, säger Reinebo.

Emil Bengtson menar att Sveriges olympiska kommitté bryter mot de olympiska reglerna när de inte tog ut honom till sommarens tävlingar i Frankrike.

Foto: Mathias Bergeld/Bildbyrån

Efter flera medaljsnåla OS på 90-talet bestämde sig SOK för att använda överblivna pengar från Stockholms kampanj för att få sommar-OS 2004 att höja kvaliteten på de olympiska trupperna. För SOK är det också viktigt att ambitionen bland idrottarna i OS-truppen är jämställd och att de vill ge alla idrottare från olika idrotter samma möjlighet att kvala in till OS. Reinebo tar beachvolleybollspelarna David Åhman och Jonatan Hellvig som exempel.
– När vi började satsa på dem hade de inte ens pengar att gå på tävlingar och spela upp i rankingen. I dag är de världsetta, säger Reinebo och pekar på jämställdhet som ett tredje grundläggande skäl till att de svenska urvalsreglerna ser ut som de gör.

Endast tolv lag får spela i OS-turneringen i handboll. Seglingsklassen ILCA7, som Emil Bengtson tävlar i, innehåller 40 båtar.
Men skulle det verkligen kosta så mycket att låta en idrottare som Emil Bengtson, som trots allt ordnade en svensk OS-plats, åka till Paris?
– Ekonomin är inte avgörande när det gäller att skicka några extra idrottare utan det är om man ser till vårt syfte, att prestera så bra som möjligt, vilket ligger i linje med Topp- och talangprogrammet. Syftet är att satsa på de som är i världstoppen och på de som vi tillsammans med specialförbunden bedömer ska ha möjlighet att nå dit, säger Reinebo.

Lämna ett svar