Mustchefen varnar: Ryska hybridhot kan skruvas upp | Sverige


640@60
homas Nilsson, chef för Must.

Foto: Christine Olsson/TT / TT NYHETSBYRÅ

Flera europeiska länder bedömer att ryska underrättelsetjänster har rekryterat “lågkvalificerade personer” för att utföra hybridoperationer.

– Mot ekonomisk ersättning anställer man någon och ger dem ett uppdrag, säger Thomas Nilsson, chef för Must.

– Det kan till exempel vara mordbrand, allmän skadegörelse, det kan vara saker som är riktade mot enskilda personer eller deras egendom.

Skådespelare som används, säger han, kan vara både personer med kriminell bakgrund, som kanske inte ens vet vem de jobbar för i slutändan, och personer som drivs av ideologiska skäl.

Så inte bara Iran använder brottslingar som ombud?

– Det är ett mönster vi kan se hos flera av de statliga aktörerna som har intresse av att använda den typen av resurser eller medel mot Sverige och andra länder.

Bilen vandaliserades

Rapporter finns tillgängliga från bland annat Polen och de baltiska länderna. Ett exempel är vandaliseringen av den estniske inrikesministerns bil i slutet av förra året. Den estniska säkerhetstjänsten har pekat ut Ryssland för attacken.

– Det är ett exempel på skadegörelse som har någon form av subversiv dimension. Du vill skicka ett meddelande eller meddelande, få någon att minska sitt intresse för skådespeleri.

Mustchefen vill inte gå in på om liknande hybridverksamhet har skett i Sverige, men säger att det är något som Säpo följer.

Det ryska agerandet är en konsekvens av att landets underrättelsetjänster har haft svårare att operera utomlands. Ett stort antal ryska underrättelsetjänstemän har sparkats ut från europeiska länder, inklusive Sverige, misstänkta för spionage.

– Kan de inte fysiskt vara här har de tappat en resurs, då måste de jobba på annat sätt, säger Nilsson.

Sämre läge

Hybridaktiviteterna är också ett sätt att utmana Natos enhet. De utlöser inte artikel 5, men kan skapa osäkerhet och splittring.

– Det kan vara att påverka vår vilja att stödja Ukraina, eller vår vilja att vara en aktiv allierad i Nato.

Generellt sett har riskerna för svensk säkerhet fortsatt att öka det senaste året, enligt Must. Det direkta militära hotet mot Sverige anses inte vara så stort just nu eftersom rysk kapacitet till stor del är ockuperad i Ukraina.

Men Must konstaterar att Ryssland, trots förlusterna, hela tiden lyckas fylla på med både nya soldater och materiel. På sikt kommer landet att stärka sin militära förmåga även i Sveriges närområde, enligt Must.

– Vi lever i en farlig tid, säger Nilsson.

Lämna ett svar