Så blir välfärden mindre konjunkturkänslig



68061649 65ac 4a3e 93b9 32165c9c7ec6

Är det rimligt att en plötslig förändring av konjunkturen får direkta konsekvenser för sjukvård och skola? Med en mer hållbar finansiering skulle konjunktursvängningarna inte bli så drastiska och kommuner och regioner skulle få bättre förutsättningar att tänka långsiktigt.

De senaste årens ekonomiska kris, med skenande inflation och räntor, har fått stora konsekvenser för kommunernas och regionernas ekonomi. Regionerna beräknar att de kommer att ha ett underskott på 20 miljarder kronor under året och kommunerna räknar med ett sammantaget resultat kring noll. Det är rekordlågt och gör att ungefär hälften av kommunerna kan räkna med ett underskott. Till det ska läggas stora investeringsbehov, bland annat till följd av klimatförändringar och uppbyggnad av civilförsvaret.

Samtidigt behöver utvecklingen av välfärden fortsätta. Det handlar om att stärka skolan med fokus på jämställdhet för alla barn och unga, om en sjukvård som arbetar förebyggande och tar vara på den tekniska utvecklingen och medicinska framstegen samt om en modern äldreomsorg som behöver utvecklas för att möta den växande gruppen. över 80 med delvis andra behov än de äldre i tidigare generationer.

Regeringen meddelade för några dagar sedan att det ekonomiska läget nu ändrar fokus på politiken och att det är dags för investeringar. Det är bra och något vi har sagt länge. I decennier har stat, regioner och kommuner tagit ett gemensamt ansvar för välfärden och dess utveckling och den modellen har gynnat invånarna och vårt lands välstånd.

För att kommuner och regioner ska ha förutsättningar att både göra jobbet här och nu, och bygga framtidens välfärd, lägger vi nu fem förslag till förändringar som rör det finanspolitiska ramverket och i regelverket för finansförvaltningen i kommunerna. och regioner.


Frigör utrymme för samhällsviktiga investeringar. Vi anser, liksom många andra aktörer, att nivån på det finansiella sparandet i den offentliga sektorn, saldomålet, bör anpassas till ett beräknat skuldmål som sätts på en nivå som frigör utrymme för investeringar i exempelvis klimat- och infrastruktur. Nivån bör vara något högre än dagens skuldankare på 35 procent av BNP.


Säkerställa en hållbar fördelning av skulder och risker mellan statlig och kommunal sektor. Det har skett en skuldförskjutning från statlig till kommunal sektor sedan 2010. Förskjutningen kan ifrågasättas både ur ett risk- och effektivitetsperspektiv. Staten lånar generellt sett till en lägre ränta än kommuner och regioner, vilket gör att de totala offentliga lånekostnaderna ökar när skulden flyttas till den kommunala sektorn.


Säkra värdet av de allmänna statsbidragen. Statsbidrag som är värdesäkrade, det vill säga beräknade, med höjningar av priser, löner och demografisk utveckling, bör vara utgångspunkten i den ekonomiska styrningen av den kommunala sektorn. Det möjliggör anpassning till lokala och regionala behov och ger stabilare och bättre planeringsförutsättningar. Med värdegaranterade statliga subventioner hade konsekvenserna av de senaste årens inflation mildrats avsevärt.


Inför tydliga principer för användningen av riktade statsbidrag. Statsbidragen bör i största möjliga utsträckning vara generella. Men i den mån staten ändå vill utnyttja riktade statsbidrag ska de vara starkt begränsade till antal och omfattning och utformas efter tydliga principer. Till exempel god framförhållning eller behov av en stor investering på kort tid.


Ett mer flexibelt regelverk för ekonomistyrning i kommuner och regioner. Kommunalbalanskravet innebär att budgeten i kommuner och regioner ska upprättas så att intäkterna varje år överstiger kostnaderna. Det gör att svängningarna från år till år kan vara stora. Ett mer flexibelt regelverk skulle ge kommuner och regioner utrymme att arbeta med på lång sikt.

Med dessa förändringar får kommuner och regioner bättre förutsättningar att ge invånarna en stabil och hållbar välfärd, här och nu och i framtiden.

Anders Henrikssonordförande SKR

Leif Sandberg1:e vice ordförande SKR

Peter Danielsson2:e vice ordförande SKR

Lämna ett svar