Studenterna satsar på vägglöss: “Idéer föds i de värsta av tider”


De har fått höra att det ser ut lite som en stor, svart termos.
Maja Åstrand, 29 år, och Simon Lilja, 37 år, slår sig ner bredvid den runt en meter höga dockan de själva byggt i skolans labb. Den hårda ytan gör det svårt att gissa dess syfte; att lura vägglöss genom att fejka mänsklig närvaro.
– Den släpper ut “utandningsluft” med rätt blandning av koldioxid och sedan strålar den ut värme, säger Simon Lilja.

Maja Åstrand löder ett utvecklingskort som Simulair använder i sin prototyp.

Foto: Magnus Lejhall

Allt började med att Maja Åstrand själv fick vägglöss under sitt första år som ingenjörsstudent.
Hon beskriver det hela som jobbigt och det blev ännu värre när hon fick reda på att hon var tvungen att sova i det infekterade rummet under de veckor som städningen pågick. Annars skulle djuren inte försvinna.
– Jag trodde att det skulle finnas en teknisk lösning på det här, men tydligen måste en människa vara bete för vägglössen.
– Jag mådde skit under den här tiden och sov knappt. Jag grät och tejpade sidan av sängen så att de inte skulle krypa upp, men det gick inte, fortsätter hon.

Vi är vid KTH Innovation, ett hus på universitetsområdet helt tillägnat nya idéer och företag med potential att bli nästa Klarna eller Spotify. Här kan studenter, forskare och anställda vid universitetet få vägledning framåt.
– Vi är med dem från idéns ursprung till den första affären, säger Donnie SC Lygonis, en av tränarna.

adc0d156 fbe1 4547 8c28 ff110c0cd3bd

Foto: Magnus Lejhall

För att kontrollera om en idé har potential att flyta kontrolleras den mot sex punkter: kund/marknad, teknik, team, affärsmodell, immateriella rättigheter och finansiering. Den har sällan full pott från början. Den omarbetas sedan tills en prototyp kan produceras.
I ett senare skede kan KTH Innovation hjälpa grupperna att söka finansiering eller komma i kontakt med företag som kan vara till hjälp.
– Bra idéer kan komma från vem som helst och ofta kommer de från människor som inte nödvändigtvis vet hur de ska förverkliga dem. De behöver den här typen av stöd i ett tidigt skede. Det är också viktigt för samhället i stort, vi vill inte gå miste om de här idéerna, säger Donnie SC Lygonis.

KTH Innovation

● 2023 träffade KTH Innovation 424 team med nya idéer.

● Över 80 procent av teamen som får stöd från KTH Innovation har som mål att bidra till ett eller flera av FN:s globala hållbarhetsmål.
● 41 procent av teamen har kvinnliga medgrundare.

● Runt 30 procent av idéerna bygger på avancerad teknik, så kallad deeptech.

● Sedan starten 2007 har KTH:s forskare, studenter och anställda grundat över 450 företag.

I labbet sitter Álvaro Morales López, 29, som flyttade hit från Spanien för att studera sin master på KTH. Numera driver han företaget Akira Science som tagit fram ett nytt, nedbrytbart biomaterial som hjälper kroppens vävnad att växa ut igen efter att en brösttumör opererats bort.

Bild 1 av 3

Foto: Magnus Lejhall

Bild 2 av 3

Foto: Magnus Lejhall

Bild 3 av 3

Foto: Magnus Lejhall

Flera av hans familjemedlemmar har drabbats av cancer och hans största mål just nu är att se produkten, en sorts nedbrytbar polymer, hos en patient. Något han tror kan hända inom fyra år.

Men för att nå dit behöver företaget få rätt certifiering, ett slags godkännande av att materialet är säkert för människor.
Med det väntar också en annan utmaning.
– Det kostar mycket pengar att få det godkänt. Och miljön för att skaffa kapital är inte bra nu, säger han.

Akira Science använder en 3D-skrivare för att producera sitt material.

Foto: Magnus Lejhall

Efter Rysslands invasion av Ukraina har det ekonomiska klimatet förändrats drastiskt. Räntorna har stigit och som ett resultat har priset på pengar blivit dyrare. Det märks inte minst bland riskkapitalet, alltså de pengar som är öronmärkta för att investeras i företag som vill växa snabbt.
I Sverige minskade mängden investerat kapital med 43 procent mellan 2021 och 2023, enligt analysföretaget Dealroom.
Det är en del av en större trend. I USA sjönk investeringarna förra året till de lägsta nivåerna på sex år, en minskning med cirka 106 miljarder dollar jämfört med året innan, enligt Ekonomiska tider.

– Får vi pengar kan det här bli vårt heltidsjobb. Lyckas vi inte med det så löser det sig ändå, kanske genom att ta ett jobb vid sidan av, säger Maja Åstrand.

När det gäller Álvaro Morales López är ett viktigt nästa steg att få in en investering för företaget.
I år tar både hon och Simon Lilja sin master i robotik respektive flygteknik. Därefter är förhoppningen att kunna ägna sig åt företaget på heltid.
– Vi var inte med tidigare och kan bara se hur det är nu. Kanske har det varit lite mer avvaktande och det ställs högre krav för att få till en investering. Att man måste visa att idén har förtjänst och att det finns en kund som är villig att betala, säger Simon Lilja.
Maja Åstrand är optimistisk.
– Jag har hört att de bästa idéerna föds i de sämsta tiderna.
Ekonomin verkar i alla fall hämmar inte skolans elever. Förra året fick skolan 424 nya idéer, vilket är nytt årsrekord.
Lisa Ericsson, som grundade KTH Innovation för 15 år sedan, har en teori om varför.
– Civilingenjörer drivs av att lösa problem och det är inte färre av dem bara för att det är lågkonjunktur. Samtidigt som ansökningarna här ökar vet jag att andra universitet, där pengar kan vara en större drivkraft, har märkt en förändring. Kanske tar du ett jobb på en stor konsultfirma istället för att starta eget.

Lisa Ericsson grundade KTH Innovation 2007.

Foto: Magnus Lejhall

Rädslan för små insekter är nu för länge sedan. Nyligen var Maja Åstrand och Simon Lilja i Storbritannien för att besöka ett labb med 50 000 vägglöss.

Om kapitalanskaffningsrundan går sin väg hoppas man kunna utveckla en produkt som kan användas i stor skala i olika typer av byggnader. Att vägglöss i princip finns överallt där människor befinner sig gör också att de ser en stor global potential.
– Jag brinner så för den här idén. Det känns som att vi har hittat ett hål på marknaden. Den som själv har haft problemet en gång säger ja, det här måste man göra. Vilket har varit väldigt trevligt att höra, det är inte bara jag som tycker att det har varit jobbigt, säger Maja Åstrand och fortsätter:
– Det är det roligaste jag gjort i hela mitt liv.

Här är pengarna

Lån

Både storbanker och nischbanker erbjuder lån specifikt till företag, men det kan vara svårt att få lån innan företaget har någon omsättning. State Almi kan hjälpa till med topplån för att öka chanserna att bli beviljade.

Riskkapital och andra investeringar
Att ta in riskkapital är en vanlig metod för att växa ett företag. Det kan komma från riskkapitalföretag, som är specialiserade på att investera i nya företag, eller från riskkapitalister, som är privatpersoner. I utbyte mot investeringen får de en ägarandel i företaget.

Investeringar kan också komma från stora företag, till exempel potentiella kunder och partners.

Crowdfunding
Kallas även crowdfunding och är ett amerikanskt koncept som går ut på att söka finansiering från ett stort antal individer, till exempel via sajten Kickstarter. Den som skänker pengar kan i sin tur få del av produkten innan den släpps på marknaden eller bli delägare i företaget.

Bidrag

Om företaget bidrar till innovation eller tillväxt kan de kvalificera sig att söka offentligt stöd från bland annat Vinnova, Almi, Tillväxtverket, Energimyndigheten och Jordbruksverket.

Verifieringsmedel
Detta är en typ av bidrag som erbjuds inom ramen för ett Vinnova-finansierat program med syfte att pröva potentialen i en idé. Verifieringsmedel administreras av de svenska universitetens innovationskontor, holdingbolag och inkubatorer. På KTH kan studenterna få upp till 300 000 kronor på detta sätt.

Källa: Almi, Vinnova och Verksamt.se

Sedan går du vidare med din idé

Donnie SC Lygonis, affärsutvecklingscoach på KTH Innovation, ger råd:

1. Testa din idé med din tilltänkta målgrupp innan du börjar. Lär känna kunden och marknaden, är problemet tillräckligt viktigt för att de ska kunna lösa det?

2. Skapa ett team som delar din vision, erkänn dina svagheter och hitta kompletterande styrkor.

3. Gör en plan och en tidslinje, sätt upp mål som du bryter ner i delmål. Tänk i stora visioner men små steg. Små steg är ofta bättre än stora steg sällan.

4. Var beredd att korrigera kursen längs vägen när du får feedback. Låt inte stolthet eller prestige stå i vägen för att erkänna att du hade fel.

Lämna ett svar