Så hjälper frivilliga flygkåren till vid kris och krig


Det fyrsitsiga propellerplanet Piper är snart klart att lyfta från Västerås flygplats. På radion läses värden som är obegripliga för ett otränat öra upp av en mekanisk röst. Scouten Bertil Ström översätter.
– Det blåser ganska byiga vindar i dag, säger han medan piloten Peter Krüger testar motorerna innan start.
– Det brummar på bra, allt är bra, säger piloten.

En mänsklig röst bryter sig in i radion. Men det snabba ordväxlingen mellan kontrolltornet och de erfarna piloterna är svår att följa.
Innan du vet ordet av har det lilla flygplanet börjat sin ojämna tur upp till cirka 300 meter över marken. Under stigningen låter molnen det gula ljuset sippra igenom och träffar vingarna med ett bländande sken. Solen är varm, men vinden blåser.
– När det är smör i luften, som vi brukar säga, då är det helt underbart, säger Bertil Ström.

Både Peter Krüger och Bertil Ström är piloter, men även scouter.  Idag har Peter kontroll över flygplanet och Bertil över systemkameran.

Foto: Alexander Mahmoud

Idag agerar de som scouter och piloter för Frivilliga Flygvapnet, FFK. En organisation som funnits sedan tidigt 60-tal och har ett uttalat uppdrag att hjälpa både civilsamhället och försvarsmakten i tider av kris och krig.
Men vad är en frivillig försvarsorganisation?
Från början var de en del av civilförsvaret. 1988 blev de en frivillig försvarsorganisation. Och genom åren även ett flygbolag.
– Jag brukar säga att vi är Sveriges tredje största flygbolag, om man inte räknar flygvapnet, säger Lars-Göran Johansson, flygchef på FFK.
De är en ideell förening, inte i vinstsyfte, men genom att behandla organisationen som ett flygbolag har de större möjligheter att hjälpa civilsamhället i kristider. Idag finns cirka 2 500 medlemmar, varav 800 är utbildade piloter och scouter. Och allt bygger på ideellt arbete och volontärarbete. Vad är attraktionen med att gå med i Volunteer Air Force?
Lars-Göran Johansson, är en av få som får betalt. Han är en av elva personer som jobbar i kårstaben som driver organisationen. Där han har arbetat sedan 2004.
– Det är ett intresse, det är ett jobb, det är liksom… Ja, det är lite nördigt. För mig i alla fall.

Lars-Göran Johansson, flygchef på FFK.

Foto: Alexander Mahmoud

Uppdraget för Volunteer Air Corps förändras från dag till dag. Allt från myndigheter som Trafikverket och Svenska Kraftnät till kommuner kan beställa uppdrag.
– Vi finns där när civilsamhället inte räcker till, säger Lars-Göran Johansson.

Lars-Göran är själv pilot och flög på uppdrag av FFK under den stora stormen Gudrun 2005.
– Man kan inte förstå det förrän man har sett det. Jag skulle flyga från Västerås ner till Malmö. Sedan skulle vi titta lite extra på vägarna, men de vägarna var borta. Det var bara träd överallt, det var så konstigt. Helt meningslöst.

Volunteer Air Corps kan ge situationsbilder över långa avstånd.

Foto: Alexander Mahmoud

Men idag är Bertil Ström och Peter Krüger i luften och tittar över översvämningar runt Svartån som rinner genom Västerås.
– Lite mer till vänster, ännu mer, instruerar Bertil, som annars också är pilot, men i dag jobbar som scout och använder därför systemkamera. Och det krävs rätt vinkel för att fånga den mjölkiga dimma som täcker en del av en åker i Ulvsta, norr om Västerås.
– När jag tar bilder skickas de direkt till “kunden”, eller den som beställt uppdraget. Sedan ser de med en fördröjning på cirka 15 sekunder hur det ser ut i realtid, säger Bertil Ström.
– Men det vi tittar på nu påverkar inte samhället på något sätt, säger han och pekar på de nedsänkta grödorna under oss.

Rakel, radiokommunikationsenheten, har nu en liten bluetooth-sändare som ansluts till flygplanets hörlurar.

Foto: Alexander Mahmoud

Idag testar de två flygkamraterna även en ny Bluetooth för Rakel, ett system för radiokommunikation som används av vissa aktörer som klassas som “socialt viktiga aktiviteter”.
– Vi testar det för Länsstyrelsen. Då kan vi prata och höra allt i hörlurarna istället för i själva radion, säger Bertil Ström.
Återigen följer en skakig kommunikationslinje där varje mening slutar med KOM.
Tillbaka på marken sitter Lars-Göran Johansson i ett av träningsrummen på FFK:s kontor i Västerås.
– Du har hört talas om den ryska skuggflottan, antar jag? frågar han DN:s reporter och fotograf.
– Vi är där ute och identifierar det varje dag.

Mycket av Lars-Görans fritid ägnas åt hans intresse för att flyga, han har även köpt ett eget flygplan som han och några kompisar bygger tillsammans för hand.

Foto: Alexander Mahmoud

Försvarsmakten står för ungefär hälften av FFK:s uppdrag. Den ryska skuggflottan definieras ofta som äldre oljefartyg som rör sig på vattenvägarna genom Östersjön.
– Vi är som sensorer för Försvarsmakten. De flesta fartygsägare vet att vi identifierar dem minst en gång. Vi kollar vad det är för båtar, kollar antenner och liknande.

Lars-Göran Johansson berättar också att mycket av deras arbete är kopplat till spaning och situationsbilder. Skulle ett krig utbryta i Sverige är de små propellerplanen inte mycket att ställa i frontlinjen.
– Vår huvuduppgift är innan kriget kommer, innan den första kulan skjuts. Våra plan flyger inte tillräckligt snabbt jämfört med stridsflygplan. Men det kan finnas andra uppgifter, längre bakom försvarslinjerna, som vi kan sköta då.

Michael Malm, strateg på Försvarsmakten.

Foto: Försvarsmakten

Michael Malm, strateg på Försvarsmakten, säger att frivilligorganisationer som FFK är en viktig resurs. Dels för folkets stöd, att det ska finnas förtroende för totalförsvaret i Sverige. Men också som en del av bemanningen.
– Att få tillräckligt med rätt utbildad personal är en utmaning för alla organisationer. Och frivilligorganisationerna förväntas bidra med 8 000 personer när det blir höjd beredskap, säger han.
Kommer de att behöva ta ett större ansvar nu när Försvarsmakten växer?
– Det är inte långsökt att tro att behovet kommer att öka och att vi kan bemanna vår organisation med fler frivilliga, men vi är inte där än.

Den viktigaste uppgiften för frivilligorganisationerna är just att utbilda, säger Michael Malm. På FFK utbildas inte bara piloter längre. Även de utan flygcertifikat kan nu utbilda sig till scouter, säger flygdirektören.
– Vi ser ett uppdämt behov, säger Lars-Göran Johansson innan han berättar att man senare i år även ska börja utbilda drönarpiloter.

Bilderna som tas från luften skickas med 15 till 20 sekunders fördröjning till ett system som geotaggar planets position och visar den exakta platsen samt bilden som tagits.

Foto: Alexander Mahmoud

Men det har varit tufft ekonomiskt efter pandemin. Då kunde de varken flyga eller träna. En stor del av pengarna som kommer in till FFK är via statsbidrag, för “rekrytering, försvarsinformation och utbildning”. Om de inte tränar får de inga pengar.
Men Lars-Göran Johansson säger att även när pengarna kommer in som de ska så går det inte så långt som de ville.
– I dagsläget får vi det vi behöver från försvarsmakten, men från civilt håll räcker det inte.
– Vi åker runt, det gör vi. Men hela biten med att öva olika scenarier, det behövs mer resurser där. Vi kanske har kunskapen, men vi har inte kompetensen och det är här man ska lyfta upp hela civilförsvaret genom att öva mer. Men det kostar pengar.

De två volontärerna har arbetat tillsammans på FFK i över 20 år, vilket märks.

Foto: Alexander Mahmoud

FFK:s piloter och scouter gör alla uppdrag helt frivilligt. Varje dag, varje timme i varje län finns en besättning redo att flytta ut. Den enda kostnaden som tas ut är för flygplanet och bränsle. Vad får Peter och Bertil att ställa upp som frivilliga?
– Här får jag utöva min hobby, när jag var yngre handlade det kanske mer om flygtimmarna. Men nu tittar jag mer på vilken samhällsnytta man gör, säger Bertil Ström och fortsätter medan han tittar sig över axeln och tittar på Peter.
– Vi är från den gamla stammen, så vi förstår att det är viktigt att det finns volontärer som ställer upp.

Peter Krüger är inne på samma spår.
– Det liknar ambulansförare eller poliser, när man tar på sig overallen går man in i en roll och inget annat finns. Och så försöker man göra det så bra som möjligt. Det kände jag första gången jag tog på mig den.
– Det är något extra att kunna hjälpa samhället, säger han.

Planet som FFK använder hyrs ofta av lokala flygklubbar.

Foto: Alexander Mahmoud

På banan känns inte vinden som den gjorde 300 meter upp. Solen har börjat ta ännu mer plats på himlen och det lilla pipplanet kör tillbaka i riktning mot FFK:s lokaler.
– Nu är vi mest osäkra, säger Bertil Ström.
Hur menar du?
– Nej, men det ligger i luften vi trivs, och där vi är säkrast. Att flyga ses ofta som något farligt, därför är det så säkert. Att köra ses som säkert, därför är det farligare.

Fakta.De frivilliga försvarsorganisationerna

Riksförbundet för frivilliga bilarbetare (FAK)

Försvarets personaltjänstförbund (FPF)

Svenska Försvarets Träningsförbund (Försvarstränare)

Bilisternas Riksförbund (Fordonsförbundet)

Frivilliga flygvapnet (FFK)

National Association of Service Engineers (IIR)

Svenska Lotteriföreningen (SLK)

Sveriges Civilförsvarsförbund (Civilförsvarsförbundet)

National Confederation of Voluntary Motorcycle Corps (FMCK)

Marinens Riksförbund (SVK RF)

Svenska Pistolskytteförbundet (SPSF)

Frivillig radioorganisation (FRO)

Svenska Brukshundklubben (SBK)

Svenska Röda Korset (SRK)

National Association of Air Force Volunteers (FVRF)

Svenska Fallskärmsförbundet (SFF)

Svenska Skytteidrottsförbundet (SvSF)

Swedish Blue Star (SBS)

Fakta.Volontär flygkår

Frivilliga flygvapnet bildades 1961 som en del av Kungliga Svenska Aeroklubben, KSAK, och arbetade främst mot Försvarsmakten. 1988 blev de en frivillig försvarsorganisation och då kunde de också hjälpa civilsamhället i större utsträckning.

Organisationen har cirka 2 500 medlemmar, varav 800 är scouter och piloter. Varje år flygs mellan 6 000 och 8 000 timmar i FFK:s regi runt om i Sverige.

Lämna ett svar