HD: Trump delvis immun – försenar rättegång ytterligare


Högsta domstolen meddelade i måndags – sista dagen före sommaruppehållet – att USA:s presidenter åtnjuter absolut immunitet från åtal för handlingar som anses falla inom ramen för ämbetet.

Domstolen konstaterar dock också att det inte finns någon immunitet för handlingar som utförs utanför presidentrollen.
HD har dock inte tagit ställning till hur man kan skilja mellan de olika handlingarna. Ex-presidenten Donald Trump har alltså partiell åtalsimmunitet, men det blir upp till en lägre instans att avgöra om justitiedepartementets åtal berörs.
Trump välkomnar HD-domen:
“En stor seger för vår konstitution och demokrati”, skriver han i ett uttalande.

Högsta domstolen har kritiserats för att dra ut på presidentens immunitetsprocess.  Hanteringen har gjort att rättegången har försenats kraftigt.  Bilden visar protester inför måndagens besked.

Foto: Drew Angerer/AFP

Tillkännagivandet väntas ytterligare försena den redan försenade rättegången mot Trumps försök att kullkasta valresultatet.
Rättegången var tänkt att börja den 4 mars och redan i december förra året bad justitiedepartementets specialåklagare Jack Smith HD att skynda på ärendet för att undvika förseningar i ärendet.
Trump motsatte sig och domstolen ställde sig på den tidigare presidentens sida. Ärendet har sedan vandrat hela vägen genom det amerikanska rättssystemet. De tidigare instanserna beslutade att Trump kan åtalas.

Ex-presidentens advokater har hävdat att en president utan immunitet är bunden till sitt jobb. Det beror på att statschefen då alltid måste oroa sig för eventuellt åtal efter att ha lämnat Vita huset.
Justitiedepartementet har istället påpekat att det är orimligt att presidenten åtnjuter absolut immunitet oavsett vilken handling det handlar om. Under förhören frågade HD-domarna försvaret om de trodde att presidenten hypotetiskt också skulle vara immun mot åtal för att ha sålt kärnvapenhemligheter till en främmande makt, tagit emot muta eller beordrat ett politiskt mord.
Trumps advokat menade att om gärningarna gjordes inom ramen för presidentskapet skulle det bara vara möjligt att åtala om statschefen först åtalades av kongressen i en riksrättsrättegång.

Lämna ett svar