Gulan Avci är regeringens samordnare mot utanförskap


Vem är Gulan Avci?
– Gulan Avci är 47 år och har ägnat en stor del av sitt unga och vuxna liv åt att engagera sig i sociala frågor. Hon har arbetat i civilsamhället men även inom politiken för Liberalerna. Inte minst med frågor som rör integration och jämställdhet. Hon har kurdiska rötter, är barn till politiska flyktingar och kom till Sverige från Turkiet när hon var fem år gammal. Hon har levt i, och upplevt på egen hand, hur alienationen har utvecklats i Sverige.

Hur ser utsattheten ut i Sverige idag?
– Vi vet att många utsatta områden präglas av koncentrationer av människor från vissa länder. Där värderingarna kan skilja sig från resten av samhället, kanske för att du har vuxit upp i samhällen med en hederskultur. Utbildningsnivån är lägre. När värderingarna krockade bidrog det till att alienationen växte ännu mer. Utöver det har vi bostadssegregation som bidrog till att problemet ökade. När nyanlända placeras i invandrartäta områden minskar möjligheten att bosätta sig.
I april utsågs du till nationell samordnare mot utanförskap. Berätta om jobbet?
– Jag ska identifiera de goda krafterna i våra utsatta områden, med fokus på förskola och skola. Vi vet att många av de som inte går i förskolan är barn till antingen nyanlända eller utrikesfödda föräldrar. Förskolan är en viktig grund för språkinlärning och en plattform för värderingar. Där kan vi tidigt lära barn om jämställdhet och arbeta förebyggande mot en hederskultur. Jag kommer att identifiera skolor som vände de negativa resultaten till positiva. Jag kommer också att identifiera de viktiga aktörerna runt omkring som idrottsrörelsen, det lokala näringslivet, socialtjänsten och Polisen. Hur samarbetar de idag och hur kan de stärka samarbetet ännu mer för att tidigt identifiera barn och unga som riskerar att hamna i brott?
Det låter som ett omfattande jobb. Hur ska du gå tillväga?
– Jag har ett sekretariat med erfarna utredare. En generell utmaning med den här typen av uppdrag är att integration kan uppfattas som diffus, eftersom den går in på så många politikområden och sektorer som berörs av integration.
– Vi måste börja lyssna på de människor som lider av att bo i marginaliserade områden.

Gulan Avci är riksdagsledamot för liberalerna.  Bilden är tagen 2023 på hennes kontor, där en feministisk affisch hänger på dörren.

Foto: Filip Powidzki Casserblad

Vilka utmaningar ser du framför dig?
– Uppkomsten av parallella samhällen, där människor inte känner sig trygga och där självförsörjningsgraden är lägre än för befolkningen i övrigt. Där pojkar framför allt misslyckas i skolan, inte minst de med utländsk bakgrund, och blir ett lätt byte för de kriminella gängen. En annan utmaning är den värdeskala som vuxit fram för bland annat jämställdhet och jämställdhet, vilket slår hårt mot flickors, pojkars och kvinnors levnadsvillkor.
Vilka kan de långsiktiga konsekvenserna bli om vi inte löser integrationsproblemen?
– Det är en allvarlig utveckling och hotar systemet. På sikt riskerar sammanhållningen, som är en av de viktigaste framgångsfaktorerna för välfärdssamhället, att urholkas.
(– Vi måste börja se sambandet mellan en human men restriktiv migration för att kunna integrera människor som kommer hit. De senaste decenniernas utveckling har tydligt visat att integrationen har misslyckats.)
Hur vill du lösa integrationsproblemen?
– Vi måste göra mer brottsbekämpande, både i form av hårdare straff men också förebyggande insatser för att se till att vi stoppar flödet till gängen. Grova brottslingar måste bort från gatan. Samtidigt måste vi bygga underifrån genom att skydda dem som lever i rädsla i sina bostadsområden. Vi ska också se till att fler elever klarar av att klara grundskolans kunskapsmål. Jag är övertygad om att skolan kan vara ett bra vaccin för att skydda unga från att hamna i kriminalitet.

Vad är social hållbarhet för dig?
– Kopplar jag svaret till mitt integrationsperspektiv så är social hållbarhet ett samhälle som håller ihop. Det är ett viktigt perspektiv för mig, att vårt samhälle kan försvara sin frihet.

facdecfe 417f 4149 af43 c7a86af1ad98

Foto: Ali Lorestani

Du är född i Turkiet men uppvuxen i Sverige. Hur har det påverkat dig?
– Jag kom till Sverige 1982 och hade helt andra förutsättningar än vad många har i dag. Jag växte upp i Bredäng och hade svenska kompisar i klassen och på fritiden. Det var en annan sammansättning av människor där då, vilket också gav en helt annan integrationspotential att snabbt få jobb och bli självförsörjande. Idag ser vi att de som lyckas få jobb och försörja sig själva flyttar till andra områden. De som lämnas kvar kommer att vara de mest utsatta.
Vad är ditt mål med detta arbete?
– Att jag när jag lämnar över utredningen till regeringen ska ha identifierat ett antal framgångsrika metoder som används i kommuner i utsatta områden och som kan bli goda exempel på hur kommunerna kan arbeta mer effektivt och korrekt för att minska utanförskapet och backa. trenden.

Lämna ett svar