”Ekonomisk ojämlikhet kan bli ett demokratiskt problem”


Inkomstskillnaderna ökar i Sverige. De har faktiskt inte varit så stora sedan åtminstone 1975 när mätningarna började. Det visar statistik från Statistiska centralbyrån som presenterades i början av året.

Enligt uppgifterna får drygt en tiondel av befolkningen så mycket som 28 procent av den disponibla inkomsten i Sverige. Samtidigt delar den hälften av befolkningen som tjänar minst 29 procent av inkomsterna.
– Framför allt blir de rika ännu rikare. Deras inkomster växer snabbast, vilket kan kopplas till deras inkomster från kapital och förmögenhet, samt avskaffandet av förmögenhetsskatten 2007. Samtidigt har många av välfärdsprogrammen skärpts, säger Rense Nieuwenhuis vid Stockholm Universitet.
Han är holländare men bor nu i Sverige för att bedriva sin forskning som framför allt fokuserar på de människor som ligger längst ner i det ekonomiska systemet.
– Människor som lever i fattigdom lever kortare liv och fler år med dålig hälsa. De blir sjuka i större utsträckning, medan högutbildade ofta lever längre, inklusive fler år med god hälsa.
Det finns flera anledningar till detta. Bland annat påverkar livsstilen och stressnivån, som tenderar att vara högre hos de som är fattiga.

Rense Nieuwenhuis forskar om hur olika typer av familjekonstellationer och socialpolitik påverkar fattigdom och ekonomisk ojämlikhet.

Foto: Privat

Ekonomisk ojämlikhet påverkar inte bara individen. I ett större perspektiv kan det också vara skadligt för samhället i stort.
– Det här gäller inte specifikt Sverige, men allmän forskning visar att ojämlika samhällen kan undergräva människors tillit till varandra. Om det finns höga nivåer av ojämlikhet i samhället – och jag tror inte att vi är där i dag – kan det till och med undergräva demokratin.

Statistik från SCB visar att det finns ett samband mellan fattigdom och utländsk bakgrund. Det är till exempel nästan sex gånger vanligare att barn med utländsk bakgrund lever med låg inkomststandard än barn med svensk bakgrund. Sverige är också ett av de länder i EU som har störst skillnad mellan inrikes och utrikes födda vad gäller materiell och social fattigdom.

Rense Nieuwenhuis ser främst två metoder som kan minska ekonomisk ojämlikhet i det svenska samhället.
– Framför allt behöver välfärden stärkas; bland annat arbetslöshetsförsäkring, sjukpenning och ekonomiskt bistånd. Vårt sociala skyddsnät har blivit mer otillgängligt och ersättningsnivåerna har sjunkit. Vi skulle behöva införa mer jämlik beskattning. Frågorna är komplexa och det här är inte en lösning som passar alla, men det skulle särskilt hjälpa dem med lägre inkomster.

Lämna ett svar