E 6-skredet i Stenungsund skapade en vinnare: Havsöringen


På fredag biltrafik tillåts på. Men redan på onsdag klockan 13 hålls den högtidliga invigningen av motorvägen i Stenungsund, som förstördes av jordmassor i höstas.
Medan kamerorna vid bandklippningen riktas mot kung Carl XVI Gustaf, ministrar och myndighetschefer ute på den nylagda asfalten sägs havsöringen simma lugnt i Norumsån alldeles intill.

På grund av bekymmer bland naturvårdare direkt efteråt var jättebra för att guldfiskarnas lekplats skulle slås ut eftersom jordmassorna även dämde upp vattendraget, idag låter det tvärtom.
– För havsöringen är Norumsån som en sorts plantskola, så det är viktigt för oss. Nu kan vi, mitt i all oro, också göra något bra, säger Olof Lundberg (S), kommunstyrelsens ordförande i Stenungsund.

På onsdag återinviger kung Carl XVI Gustaf den 400 meter långa motorvägssträckan som svepts bort av raset.  Norumsåns lopp flyttades också ett antal meter av jordmassorna.  Det rinner i skogskanten till vänster på denna bild.

Foto: Veronika Ljung-Nielsen

Han hänvisar till det arbetet som leds av vattenprojektet 8+fjords, ägs av Stenungsund och fyra grannkommuner.
Larmet gick tidigt hos Niclas Åberg och hans kollegor på 8+fjords efter raset den 23 september.
– Herregud, det ringde, säger han.
På en sträcka på flera hundra meter var inte mycket att känna igen: massorna som mosade motorvägen hade trängt sig längre västerut och tiotusentals ton jord, sten och lera hade flyttat Norumsån med tio meter.
Men det som var värre var: Åns flöde dämdes upp på sina ställen. Sjöar började bildas där allt levande var fångade. Skulle plötsligt växa eller slås ut ett av Bohusläns finaste vattendrag för havsöring?

Bild 1 av 3

Foto: Lars Molander

Bild 2 av 3

Foto: Veronika Ljung-Nielsen

Bild 3 av 3

Foto: Veronika Ljung-Nielsen

Som projektledare på 8+-fjords har Niclas Åberg och hans kollegor utrustning för att bedöva fisk med likström.
– Vi letade efter öring nedströms skredområdet och befarade att alla hade dött på grund av att flödet avstannat, både i älven och i Kärrbäcken. Men när vi elfiskade visade det sig att öringen klarade sig, säger han.
– Det som var bråttom var att få igång flödet innan frosten och isen kom. Vi fick ett bra samarbete med myndigheterna, som att pumpa vatten till Kärrbäcken.

Niclas Åberg på 8+ fjordar pekar på en öringyngel.

Foto: Veronika Ljung-Nielsen

Området kring Norumsån är fortfarande avspärrad när han tar DN längs dess nya fåra; här kan det vara riskabelt att flytta. Samråd pågår mellan kommunen och länsstyrelsen; ska man lägga pengar på att återskapa flodens gamla fåra, eller acceptera den som skredet skapade?
Elaggregatet som Niclas Åberg och hans kollegor tog hit användes för att locka, bedöva, håva upp och räkna öringarna innan de släpptes tillbaka.
– Se här, älvens gamla lopp finns inte längre. Nu står vi på skredmark, och här har blivit en helt fantastisk miljö för fiskarna, men också för fåglar och insekter, säger Niclas Åberg.

Till höger ser man hur skredet trängde sig in i Norumsåns flöde, där ett skogsparti blev en liten sjö, och som nu fungerar som en näringsrik plats för bland annat öring, enligt fiskeexperterna.

Foto: Veronika Ljung-Nielsen

Han pekar på hur vattnet cirkulerar bland massor av till synes död ved.
– Men död ved lever, det är ett talesätt som passar bra här, så många arter har nytta av det. Vi lämnar medvetet träden som blir kvar i vattnet.

Det är därför fortfarande oklart vilka beslut som kommer att fattas om Norumsån. Niclas Åberg säger att det är kommunens ansvar och därmed kostnaden.
– Min roll är att se till att fisken och andra levande organismer här har det så bra som möjligt. Nu när vi gör i ordning här har vi en chans att återställa en bäcklevande fauna.
Vilka åtgärder handlar det om?
– Vi lägger ut grus och sten, till exempel som därborta nedströms bron, säger Niclas Åberg och pekar på ett område där den “nya” ån redan rinner – på två till tre meter högre nivå än före raset.

Dessa öringar fångades strax nedströms raset i Norumsån i Stenungsund.

Foto: Niclas Åberg

En familj av gräsänder rusar uppför floden när han böjer sig ner och kikar bland de nylagda stenarna.
– Här är öring! Åh vad roligt, det är fullt med yngel här!, säger Niclas Åberg och pekar på en så kallad lekgrop.
– Mitt hjärta värmer, här kommer en ny generation! Du kanske tycker att det ser skräp ut här, men det är ett drömliv för öringen. Lavinen förde med sig massor av maskar och annan mat. De som överlevde loppet klarar sig bra.

Bild 1 av 2

Foto: Veronika Ljung-Nielsen

Bild 2 av 2

Foto: Veronika Ljung-Nielsen

Motorvägen är nu öppen för biltrafik. Men när är en restaurerad Norumsån öppen för havsöringstrafik? Och ska den återställas helt?
– Vi har ett par års arbete kvar här. Min bedömning är att det inte går att återskapa det gamla. Den nya sträckan är redan igång. En nackdel är förstås att lera från skredet transporteras ut i havet. Men vi har inte sett några gifter i proverna vi tar.
– Men totalt sett kommer vi att få en mycket bättre miljö för havsöringen än innan loppet, med bättre rörelsemöjligheter och nya kulvertar. Och blir det bättre för öringen så blir det bättre för all fauna.

Norumsåns väg till havet

Norumsåns väg till havet

Källa: Lantmäteriet. SMHI. NVDB. Esri Inc. Grafik: DN.

Fakta.Därför startades 8+fjords

Stenungsund, Tjörn, Orust, Uddevalla och Kungälvs kommuner startade för 16 år sedan projektet 8+fjordar för att återställa vattenmiljöerna kring Orust och Tjörn som då var i riktigt dåligt skick.

Projektet är tillägnat vad de kallar ekosystembaserad havsförvaltning: “Det handlar om att ha en helhetssyn på hur vi använder haven med syfte att lösa miljöproblem mer kollektivt”, skriver de.

2021 startade Havs- och vattenmyndigheten ett projekt om hur denna administration skulle tillämpas. 8+ fjordar utsågs till ett av landets tre pilotområden.

En mindre del av arbetet går ut på att dra bort förlorade fiskeredskap, så kallade spökredskap, från botten av fjordarna.

Källa: 8+ fjordar mm

Lämna ett svar