Riksbanken oroas för inflationsbakslag – hufvudstadsbladet



d8d62541 1746 439b 9d58 367b93586e1c

“För svensk ekonomi och inflation är det viktigt att följa den geopolitiska utvecklingen med en allt mer fragmenterad värld och viktiga val under de kommande månaderna”, sa förste vice riksbankschef Anna Breman vid junimötet enligt protokollet.
“En konsekvens kan vara ökad protektionism och det tenderar att leda till högre inflation.”
Vice riksbankschef Aino Bunge betonade att de sänkningar av räntan som hon vill se bör vara gradvisa lättnader.
“Penningpolitiska behov fortsätter att präglas av ett trevande förhållningssätt mot en neutral räntenivå, där vi är beredda att anpassa vår plan vid behov”, sa Bunge vid mötet.

Riksbankens direktion höll med om beslutet att lämna styrräntan oförändrad på 3,75 procent vid junimötet, efter att ha beslutat om den första sänkningen på åtta år i maj.
“Det är värt att köpa en, enligt mig, relativt billig försäkring mot en sämre utveckling i form av att avstå från att sänka räntan vid dagens möte”, säger vice riksbankschef Per Jansson.
Läggs till i beslutet en ny så kallad räntebana, alltså Riksbankens prognos för styrräntan framöver, med två till tre räntesänkningar andra halvåret 2024 till 3,00-3,25 procent.
I den tidigare räntebanan från Riksbanken skedde endast två räntesänkningar under motsvarande period.
Riksbankens styrränta – som höjts till ovanligt höga nivåer under inflations- och räntechocken 2022-2023 – påverkar bland annat rörliga bolåneräntor och andra räntor i svensk ekonomi.
Skulle bolåneräntorna hänga med styrräntan ner 0,75 procentenheter, sänks räntekostnaden för ett bolån på tre miljoner kronor med 22 500 kronor per år eller 1 875 kronor per månad, om man bortser från effekterna av ränteavdraget.
Läs mer: “Riksbanken tror på lägre räntor”

Lämna ett svar