Forskning undersöker vilken framtid klimataktivister vill se


I den politiska debatten om att minska utsläppen ligger fokus oftast på enskilda klimatpolitiska åtgärder. Det kan handla om elektrifiering av fordonsflottan, statligt stöd till utbyggnad av kärnkraft eller inblandning av förnybara bränslen i bensintanken.
Mer sällan uppmärksammas vad för framtida, klimatneutralt samhälle medborgarna tror på.
Det är utgångspunkten för ett nytt forskningsprojekt som undersöker stödet för sju olika klimatneutrala framtidsscenarier, bl.a. bland den allmänna befolkningendelvis bland klimataktivister.

Fakta.7 framtidsvisioner för ett klimatneutralt samhälle

Nedväxt

“Människor jobbar mindre, har råd med färre saker och har mer tid för gemensamma aktiviteter och personlig utveckling.”

Ekomodernism/teknikoptimism

“Livsstandarden fortsätter att stiga eftersom fossilfri energiproduktion har utökats och helt har ersatt fossila bränslen.”

Global omfördelning av resurser

“Världens finansiella resurser har omfördelats så att allas grundläggande behov tillgodoses på ett hållbart sätt.”

Lokal självhushåll

“Majoriteten av befolkningen bor på landsbygden och producerar den mat och energi de behöver själva.”

Klimatteknokrati

“Alla beslut som fattas av riksdag och regering följer riktlinjer som tagits fram av klimatexperter.”

Deltagande demokrati

“Diskussioner och beslut i viktiga samhällsfrågor organiseras på ett nytt sätt som stärker medborgarnas inflytande jämfört med idag.”

Rättigheter för djur och ekosystem

“Samhället erkänner rättigheterna inte bara för människor utan också för djur och ekosystem, vilket sätter tydliga gränser för användningen av naturresurser.”

Källa: Wahlström et al 2024

Resultatet visar att det generella stödet för majoriteten av visionerna är starkt: alla utom en ses som önskvärda av en majoritet av befolkningen.

Så många som 80 procent av de tillfrågade är för en global omfördelning av resurser, ekomodernism/teknooptimism, deltagardemokrati och djur- och ekosystemrättigheter.
– Det finns ett stort stöd bland allmänheten för majoriteten av klimatrörelsens visioner så som de formulerades i vår undersökning, säger Magnus Wennerhag, professor i sociologi vid Södertörns högskola och en av forskarna i projektet.

– Vi vet redan att historiskt sett har sociala rörelser varit viktiga inte bara för att föra fram kritik, utan också för att få fram idéer om hur man kan förändra samhället. Det som är intressant med detta projekt är att det pekar på potentialen för påverkan som vissa idéer har bland befolkningen i stort.
Den övergripande skillnaden jämfört med klimataktivisterna är att fler aktivister tycker att framtidsvisionerna är önskvärda. Till exempel vill 99 procent av aktivisterna se en global omfördelning av resurser, medan 83 procent av befolkningen i allmänhet tycker att det vore önskvärt.
– Det är egentligen inte förvånande att aktivisterna tycker att de här visionerna är önskvärda, eftersom de kommer från rörelsen de är aktiva i. Mer intressant är att det finns skillnader i stöd för vissa visioner, säger Magnus Wennerhag.

Fridays For Future demonstrerar för klimatet i en marsch från Odenplan till Norrmalmstorg den 3 juni 2022.

Foto: Beatrice Lundborg

En tydlig skillnad är att aktivisterna är mer positiva till klimatteknokratin. 95 procent av aktivisterna är positiva till demokratiska beslut efter riktlinjer som tagits fram av klimatexperter, medan 65 procent av befolkningen i stort stödjer samma vision.
Aktivisternas stöd för en expertregel kan möjligen ses mot bakgrund av Greta Thunbergs upprepade uppmaning att “lyssna på vetenskapen”.
Samtidigt vill 89 procent av aktivisterna se mer deltagande demokrati, vilket i vissa fall kan stå i strid med den teknokratiska idén.

Bild 1 av 3

Foto: Anders Hansson

Bild 2 av 3

Foto: Erik Ardelius

Bild 3 av 3

Foto: Caisa Rasmussen/TT

Bland aktivisterna finns det olika uppfattningar om vad ett ökat inflytande för experter kan innebära, enligt Magnus Wennerhag.
– Vissa tycker att Klimatpolitiska rådet borde ha mer inflytande, medan andra tycker att det borde finnas experter som kan stoppa vissa politiska beslut. Anledningen till att aktivister ser mer positivt på klimatteknokrati är sannolikt att de inte betraktar klimatförändringen som en åsiktsfråga, utan något som vetenskapen har slagit fast, säger han.

Färre klimataktivister (61 procent) tror på den ekomodernistiska och teknikoptimistiska framtidsvisionen än resten av befolkningen (78 procent). Samtidigt vill fler klimataktivister ha en minskad tillväxt (97 procent) än allmänheten (61 procent).
– Teknikoptimism är mycket förknippat med den klimatpolitik som redan genomförs och därför finns det några som tycker att det inte räcker. Den motsatta visionen är degenererad och det finns ett större stöd för det inom klimatrörelsen, säger Magnus Wennerhag.

Klimatstrejk i Stockholm arrangerad av Fridays For Future den 14 februari 2020, strax innan Greta Thunberg ska tala.

Foto: Mickan Palmqvist

Förstår de tillfrågade verkligen innebörden av avväxt om de samtidigt stödjer den ekomodernistiska visionen?
– Jag antar att du förstår hur frågorna ställs. Hypotetiskt kan man tänka sig att jobba mindre, stressa mindre och konsumera mindre, men samtidigt se positivt på en teknisk utveckling som löser klimatproblem och höjer den kollektiva levnadsstandarden.
Den idé om framtiden som har minst stöd bland både klimataktivister (35 procent) och befolkningen i stort (41 procent) är lokal självförsörjning. Det var något som forskarna inte hade förutsett.
– Det är intressant eftersom det inom vissa delar av klimatrörelsen finns en tanke om att fler ska kunna producera sin egen mat. Men tydligen finns det mycket mindre stöd för denna idé än till exempel en global omfördelning av resurser.

Fakta.Det var så undersökningarna gjordes

Framtidsvisionerna identifierades genom deltagande observation vid 2022 års klimatnationaldag.

Föreningen Klimatriksdagen har funnits sedan 2014 och är en samlingsplats för klimatrörelsen i Sverige. Inför riksdagsvalet tar Klimatförsamlingen fram “motioner”, som sedan skickas till riksdagsledamöterna i hopp om att de ska tas upp till diskussion där.

Baserat på de 149 motionerna inlämnat till den nationella klimatkonferensen 2022, förfinade forskarna sju övergripande framtidsvisioner. Visionerna formulerades sedan som frågor i den nationella SOM-undersökningen 2023.

Respondenterna fick läsa en kort beskrivning av varje vision, utan att se den sammanfattande titeln, och svara sedan på hur önskvärt de fann det.

Efter det har forskarna ställde samma frågor till klimataktivister, dels vid en klimatdemonstration den 22 september 2023 i Stockholm med bland annat Fridays For Future, dels i en panelstudie i februari-mars 2024 där deltagarna rekryterades från några stora klimatdemonstrationer som ägde rum i Stockholm, Göteborg och Malmö i september 2019.

Läs mer:
Därför bryter psykologen och kommunpolitikern mot lagen i klimatkrisens namn
Premiärministern hänvisade till säkerhetshot – 70-åring den enda anmälda aktivisten
“Rör dig, dina jävla idioter, och låt folk gå till jobbet”

Lämna ett svar