”Motståndare till genteknik sätter krokben för nya grödor”



9e7ae246 f5f5 4c53 bc64 0df8735f4c5d

När Ungern, som är kritisk till genteknik, nu tar över ordförandeskapet i EU:s ministerråd står det klart att man under överskådlig framtid inte har lyckats nå kvalificerad majoritet i frågan om så kallade New Genomic Technologies (NGT). ). Det handlar om att EU möjliggör odling av växter som har förfinats med den Nobelprisbelönta gensaxen Crispr/Cas9.

Förhandlingar har pågått i nästan ett år, sedan dess har kommissionen och senare även EU-parlamentet lagt fram sina förslag till en reformerad lagstiftning. Men det går långsamt, eftersom Ungern tillsammans med Österrike och det folkrika Polen kan samla en blockerande minoritet.
En stötesten är kopplad till patent och immateriella rättigheter. Inom EU är det nu möjligt att få patent på egenskaper som utvecklats med hjälp av gensaxen. Det är denna möjlighet som Polen i första hand vill begränsa, och landet har stöd av den europeiska bondeorganisationen Copa Cogeca, och gröna politiker i EU-parlamentet.
Ur forskningssynpunkt har vi en lång historia menade att frågan om äganderätt inte borde behandlas tillsammans med den nya NGT. Det är en helt annan lagstiftning som reglerar både patent- och växtförädlingsrättigheter. En reformering av dessa lagtexter, hur brådskande den än kan vara, kräver en noggrann konsekvensanalys och kan inte hanteras i en bilaga till NGT-lagarna, som handlar om odling och import.

Utan en sådan reform kommer NGT-grödor att fortsätta att regleras som om de vore GMO (genetiskt modifierade organismer) och i praktiken inte kan odlas kommersiellt i EU.

Men frågan är om vi inte nu måste gå med på ett bondeoffer för att överhuvudtaget få en ny NGT-lagstiftning på plats. Utan en sådan reform kommer NGT-grödor att fortsätta att regleras som om de vore GMO (genetiskt modifierade organismer) och i praktiken inte kan odlas kommersiellt i EU. Det är därför hög tid att överväga vilka konsekvenser ett förbud mot patent på NGT-grödor skulle få för EU:s jordbruk.
Det finns tre faror med branschspecifika begränsningar av patentlagstiftningen:

1. Minskad innovationsförmåga. Många forskningsintensiva företag är beroende av riskkapital för att kunna vidareutveckla innovationer till färdiga produkter. Ett patentförbud skulle göra det svårare för företag att skaffa riskkapital och effektivt göra det omöjligt att utnyttja innovationer från universitet och högskolor.

2. Minskad informationsspridning. En patentansökan innehåller alltid en detaljerad beskrivning av innovationen. Om det inte går att skydda immateriella rättigheter med patent kommer företagen i allt högre grad att välja att arbeta med företagshemligheter.

3. Uteslutning från internationella marknader. Utanför Europa kommer egenskaper som produceras med Crispr/Cas9-gensaxen att fortsätta att vara patenterbara. Ett ensidigt förbud i Europa skulle göra det svårt att utbyta genetiska resurser från dessa länder och minska konkurrenskraften för EU:s utsädesföretag och jordbrukare.

Det är viktigt att politikerna och experter som nu sitter och förhandlar om NGT-lagstiftningen är medvetna om dessa faror. Ett beslut om ett generellt patentförbud i samband med NGT innebär ett långtgående engagemang och ett ökat ansvar från det offentliga för växtförädling i Europa.

Patentlagarna skulle kunna ändras så att lantbrukare får samla NGT-frö för eget bruk på samma sätt som nu gäller för växtsorter skyddade av växtförädlarrätt.

Vi tror dock att det skulle vara möjligt att hitta en medelväg som tar itu med patentspecifika farhågor hos till exempel Polen och EU:s gröna politiker. Det skulle innebära vissa justeringar i gällande lagstiftning rörande patent och växtförädlarrätt. Men det vore som sagt ett bättre arrangemang än att koppla det till en reform av NGT-lagstiftningen.
Patentlagarna skulle kunna ändras så att lantbrukare får samla NGT-frö för eget bruk på samma sätt som nu gäller för växtsorter skyddade av växtförädlarrätt. Det skulle ta itu med de huvudsakliga invändningarna från jordbrukarnas organisationer. EU bör också arbeta för att göra NGT-tekniken tillgänglig för de växtförädlingsföretag som ännu inte tagit den i bruk – möjligen kan detta blidka Polen.
Slutligen borde EU arbeta för att patentpooler upprättas där växtförädlingsföretag mot en rimlig avgift kan få tillgång till patenterade NGT-egenskaper. Det skulle göra det möjligt för investerare att få tillbaka en del av sina investerade medel och samtidigt underlätta för både små och medelstora företag att ytterligare förädla nya sorter som bär flera NGT-egenskaper.

Att hänvisa till patentfrågan som ett verkligt problem är snarare ett sätt att fördröja eller till och med förhindra en reform av NGT-lagstiftningen inom EU.

Vi är väl medvetna om att dessa föreslagna åtgärder inte kommer att gillas av alla. Oron för att stora företag ska kunna få för mycket makt över fröindustrin är visserligen äkta bland många. Men att hänvisa till patentfrågan som ett verkligt problem är snarare ett sätt att fördröja eller till och med förhindra en reform av NGT-lagstiftningen inom EU.
Det är ingen slump att samma aktörer som i decennier försökt blockera användningen av GMO inom EU, inklusive gröna partier och nationalistiska krafter som Ungern, också fortsätter att vilja reglera NGT-grödor som GMO. Risken är därför uppenbar att även om patentfrågan skulle lösas kommer det att komma nya krav på helt andra åtgärder som kommer att försena och i värsta fall helt omintetgöra den nya NGT-lagstiftningen.

Vi anser dock att en allvarlig diskussion om de problem som kan finnas kring immateriella rättigheter kopplade till gensaxen Crispr/Cas9, när det gäller tillgång till tekniken och dess tillämpningar inom jord- och skogsbruk, är bra.
Vårt råd till den svenska regeringen är därför att fortsätta att försöka hitta en kompromiss kring NGT-lagstiftningen och samtidigt på klassiskt svenskt sätt lägga till en utredning om patentfrågan som får arbeta ostört under det ungerska presidentskapet.
Läs fler artiklar från DN Debatt.

Lämna ett svar