Ukrainas centralbankschef: Kontanter viktiga vid krig.


När Andriy Pyshnyi tillträdde som Ukrainas centralbankschef hösten 2022 var inflationen över 26 procent. Hans företrädare hade tvingats chockhöja styrräntan från 10 till 25 procent i ett slag, inflationsmålet hade övergetts och hryvnians växelkurs hade tvingats låsas.
Han liknar åtgärderna vid en turniquet – avgörande för att stoppa kraftiga blödningar men livshotande om de lämnas på plats för länge. När han tillträdde var det dags att stabilisera situationen och bygga motståndskraft.
– Det var den stora utmaningen, att gå över från den här första fasen till att arbeta för stabilitet och motståndskraft, säger Andrij Pysjnyj till DN i samband med ett besök i Riksbanken.

Första anställningsintervjun han ringde från ett härbärge i Kiev till Europeiska avdelningen för Internationella valutafonden (IMF), den andra till finansministern. Samarbetet med finansdepartementet och regelbundet ekonomiskt stöd är två faktorer som har varit helt avgörande för att Ukrainas ekonomi och finansiella stabilitet ska vara i så gott skick, anser han.

a87461c4 d0d3 4a57 9a62 b07d4d37a5a0

Foto: Ali Lorestani

Ett och ett halvt år efter samtalen, i mars 2024, var inflationen nere på 3,2 procent och styrräntan har sänkts till 14,5 procent och den ekonomiska tillväxten är tillbaka efter att ha bombats 2022. BNP för 2023 växte med 5,3 procent jämfört med fallet med 22,8 procent året innan. För detta har han bland annat prisats som årets centralbankschef av tidningen Central Banking.

“När man har levt under krigsförhållanden i 855 dagar får begreppet rädsla en annan innebörd.”

Situationen är nu stabil, men den är bräcklig och kan snabbt förändras.
Vad är din största rädsla för ekonomin just nu?
– När man har levt under krigsförhållanden i 855 dagar tror jag att begreppet rädsla får en annan innebörd. Jag är rädd att något ska hända mina barn eller att mina vänner, nära och kära ska dö, alla andra problem är utmaningar och uppgifter som man bara måste ta hand om. Den största risken just nu är att det internationella stödet blir oregelbundet och otillräckligt.

I början av 2024 gjorde europeisk byråkrati och utdragna beslutsprocesser att Ukraina bara fick en bråkdel av pengarna man räknat med, cirka tio procent enligt Pyshnyi. Först i slutet av mars lossnade resten.
– Det blev en viktig lärdom. Vi överlevde de tre månaderna och betalade våra behov själva, det hade varit omöjligt för ett år sedan, men vi är fortfarande väldigt beroende av stöd.

Nya kritiska problem uppstår hela tiden.  Som när Ryssland slog ut nio gigawatt energikapacitet i ett bombdåd.

Foto: Ali Lorestani

– Den stabilitet vi skapat finns där nu, men för att den ska vara hållbar behöver vi internationellt stöd och vi behöver få det precis när det behövs. Du kan inte pausa ett krig och säga “snälla sluta ett tag, vi letar efter pengar”.
Tidigare i juni enades ledarna för G7-länderna om att ge Ukraina ett jättelån på 50 miljarder dollar, över 500 miljarder kronor, med frysta ryska tillgångar som säkerhet.
Enligt Andriy Pyshnyi går tidslinjen för processen ut vid årsskiftet och han menar att det är viktigt med tanke på att både USA och ett antal EU-länder går till val i år.
– Man måste agera snabbt kring sådant här. Vi hoppas att det kommer att uppfyllas nu och att det i viss mån kommer att mildra riskerna med de kommande politiska processerna.

Andrij Pyshnyj var med när Erik Thedéen offentliggjorde räntebeskedet på torsdagen.

Foto: Ali Lorestani

Syftet med besöket i Sverige är att utbyta erfarenheter med bland annat Riksbanken. Enligt Andriy Pyshnyi var Riksbankschefen Erik Thedéen den första centralbankschefen i Europa som intresserade sig för sina ukrainska kollegors erfarenheter från kriget.
Vad är ditt bästa råd till honom?
– Under de första kritiska veckorna insåg vi att kontanter var väldigt viktiga, och med tanke på att Sverige nästan är kontantlöst så är det något som kräver eftertanke. Jag vet att Riksbankens team aktivt diskuterar det också.

Med tanke på bristen på kontanter blir stabiliteten i betalningssystemen också en viktig fråga. Även om inga bomber faller över Sverige är cyberhotet verkligt för alla, framhåller Andriy Pyzhnyj.
Och han verkar veta vad han pratar om. Bank- och betalningssystemet han har till uppgift att hålla stabilt har inte varit nere på en enda minut trots bombningar av kritisk infrastruktur och återkommande massiva strömavbrott.

Idén till Power Banking-projektet, som säkrar bankverksamheten vid till exempel strömavbrott, föddes i härbärget under Andriy Pyshnyis första arbetsdagar.

Foto: Ali Lorestani

– Vi har betalat ett högt pris för vår erfarenhet och vi delar gärna med oss ​​av det. När president Zelensky säger att bistånd till Ukraina är en investering snarare än en kostnad eller välgörenhet, är det sant. Det är en investering i din egen säkerhet, säger Andriy Pyshny.

Det är därför bank- och betalningssystem fungerar trots kriget

Ukrainas bank- och betalningssystem har inte varit nere på en enda minut sedan invasionen den 24 februari 2022, enligt centralbankschef Andriy Pyshnyi. Detta är till stor del tack vare Power Banking-projektet.

Filialer till alla systemviktiga banker i landet har utrustats med reservkraft för att klara av strömavbrott, alternativa kommunikationsvägar när anslutningen bryts och förbättrad kontanthantering samt extra personal.

Totalt ingår över 1 000 kontor från 14 systemviktiga banker i samarbetet som omfattar landets alla regioner.

Vid strömavbrott eller avbrott i anslutningen ska banken fortfarande kunna hålla öppet, men med ett begränsat utbud av tjänster.

Källa: Ukrainas centralbank.

Läs mer: DN:s liverapportering om kriget i Ukraina

Lämna ett svar