Hjärtläkaren Masoud Pezeshkian ökar spänningen i Irans presidentval


Masoud Pezeshkian är namnet på den relativt liberala presidentkandidaten. Han fyller snart 70 år och har en bakgrund som läkare med inriktning mot hjärtkirurgi. Pezeshkian ingick i den reforminriktade presidenten Mohammed Khatamis administration från 1997 till 2005, då han bland annat var hälsominister.
Sedan dess har han suttit i Irans parlament, majlis, där han har profilerat sig som mer tolerant mot väst än många andra folkvalda. Pezeshkian har också varit öppet kritisk till iranska säkerhetsstyrkors brutala behandling av demonstranter under folkliga protester de senaste åren.

I fredagens val ställer Masoud Pezeshkian mot den 58-årige före detta universitetsläraren Saeed Jalili. Båda männen har varit involverade i iransk politik under lång tid. Och de är båda veteraner från det blodiga kriget med Irak som rasade mellan 1980 och 1988.

Affischer med Saeed Jalili i Teheran.

Foto: ATTA KENARE

Men där tar likheterna slut. Jalili beskrivs som oförsonlig mot väst, och en kompromisslös anhängare av revolutionen som 1979 förvandlade Iran till en islamisk republik.
Valet utlystes efter att den sittande presidenten Ebrahim Raisi dog i en helikopterkrasch den 19 maj.
Iran är en teokrati. Den högste religiösa ledaren, Ayatollah Ali Khamenei, står över presidenten. Förmyndarrådet, styrt av präster och lagtolkare, kontrollerar presidentvalet. Den kandidat som inte är tillräckligt renodlad “islamisk” vägras att ställa upp.
Därför blev många observatörer förvånade när väktarrådet släppte den relativt frisinnade Masoud Pezeshkian.
Ännu mer anmärkningsvärt var att Pezeshkian fick flest röster av någon i den första valomgången i fredags: 10,4 miljoner väljare röstade för honom.

Det räckte dock inte för att ge honom kvalificerad majoritet, alltså mer än 50 procent av de avgivna rösterna. Därför blir det en andra valomgång mellan Masoud Pezeshkian och Saeed Jalili.
Den största “vinnaren” i valets första omgång var soffpotatisen. Valdeltagandet var rekordlågt: inte ens 40 procent av de röstberättigade brydde sig om att rösta. Trots Ayatollah Khameneis vädjan före valet att Irans “fortsättning, stabilitet, ära och värdighet i världen” beror på att medborgarna kommer att rösta.
Valhögskolan måste ses i ljuset av en allt värre ekonomisk kris som har drabbat de iranska hushållen med full kraft. Sedan kollapsen av det internationella avtalet för att begränsa Irans kärnteknik har västvärlden infört allt hårdare sanktioner.
Rial, den iranska valutan, rasar i värde. Matpriserna stiger och arbetslösheten ökar. Iranier verkar ha mer eller mindre tappat tron ​​på att en ny president ska kunna vända krisen, oavsett om den nya statschefen är en religiös fanatiker eller mer på den liberala sidan.

Fakta.Lågt valdeltagande

● Presidenten väljs för en fyraårsperiod.

● Valdeltagandet i den första omgången av det pågående presidentvalet, som hölls den 28 juni, var det lägsta i Islamiska republikens historia. Endast 39,9 procent av de röstberättigade deltog. En miljon valsedlar förklarades ogiltiga.

● Iran har 88,3 miljoner invånare och är nästan fyra gånger större än Sverige.

● En fjärdedel av befolkningen är under 14 år och medianåldern är 27 år (i Sverige 42 år).

● Sedan revolutionen 1979 är Iran en islamisk republik.

● 98,5 procent av befolkningen är muslimer, varav 90 procent är shiamuslimer.

Källor: CIA Factbook, Irans inrikesministerium

Lämna ett svar