USA:s presidentval gör Natos toppmöte defensivt


Under Nato-toppmötet i Vilnius förra året var det ett öppet argument mellan Ukrainas president Zelenskij och Natos ledare. Volodymyr Zelenskyy hotade att inte åka dit alls, besviken över att han inte fick en inbjudan att bli NATO-medlem.
Det är fortfarande oklart när Ukraina kommer att antas i alliansen, trots ett löfte om medlemskap redan 2008. Och någon inbjudan till medlemskap finns inte på agendan i Washington, eftersom försvarsalliansen fyller 75 år.
Inte heller förslaget att höja avsättningsmålet från två till tre procent av BNP, som bland annat Polens president föreslog.
Istället har Natooch mötets värd, president Joe Biden, valde att lyfta fram dess framgångar: expansionen till 32 medlemmar och att 23 av 32 medlemmar nu spenderar minst två procent på försvaret.
– De har lagt toppmötet i USA under ett valår. Då är det viktigt att bilden växer fram ur en enad allians. Så presidentvalet spiller över lite på Nato-mötet på det sättet, säger Anna Wieslander.

b4917f0a fd88 4435 8951 b96b99f704f7

Här är frågorna som kommer att diskuteras i Washington:

1. Stöd till Ukraina

– De baltiska staterna och Polen fortsätter att kämpa för ett ukrainskt NATO-medlemskap. Men amerikanerna har varit otroligt tydliga med att det inte är aktuellt. Istället pratar man om en bro till medlemskap, säger Anna Wieslander.
Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har tidigare föreslagit ett beslut om ett flerårigt stödpaket på 100 miljarder dollar till Ukraina. Nu ser det istället ut som att det kommer en uppmaning att donera 40 miljarder euro under loppet av ett år.
Nato planerar också att ta över samordningen av militärt stöd till Ukraina genom en samordningstjänst som ska placeras i Tyskland.
Anna Wieslander jämför hur Nato hanterar frågan om medlemskap med hur EU gör det:
– Nato är mycket långsammare och lite mer oprecis. Det handlar om en amerikansk oro, den som Biden har upprepat om att Nato dras in i ett krig med Ryssland.

2. Försvarsplanering

Vid toppmötet i Vilnius antogs nya regionala försvarsplaner. Nu fyller militäralliansen dem med militära förmågor.
– Man behöver drastiskt öka produktionstakten av försvarsmateriel och ammunition. Två och ett halvt år efter att det fullskaliga kriget bröt ut har man inte lyckats uppnå den här kraftiga ökningen, säger Anna Wieslander.

Brittiska soldater övar prickskytteskytte med sina helikopterhelikopter nära den ryska gränsen förra sommaren.  Nu ska Nato stärka medlemsländernas försvar och har tagit fram en ny försvarsplan som ställer hårdare krav på medlemsländerna.

3. Försvarsanslagen

I genomsnitt når Nato nu det mål man satte upp 2014, att avsätta två procent av BNP till försvaret. Men det finns länder som inte uppfyller kravet.
– Jag hade gärna sett att Nato satte upp ett nytt mål på tre procent av BNP till 2030, säger Anna Wieslander.
Trots att försvarsfinansieringen inte räcker till idag tror hon inte att Nato kommer att sätta upp något nytt procentmål i Washington.
– Ett argument som hörs mot det är att om Trump blir president kan han träffa det nya målet i huvudet på de allierade. Om de inte lever upp till det kan han få en ursäkt att hota att dra USA ur alliansen igen.

4. Partnerskap

Sedan några år tillbaka är Japan, Sydkorea, Australien och Nya Zeeland inbjudna till Nato-toppmöten.
– När auktoritära länder går samman blir det ännu viktigare att vi samarbetar med våra vänner i Stillahavsregionen, sa Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i sin briefing inför toppmötet på fredagen.
Ett brett samarbete är en fråga som ligger USA varmt om hjärtat.

Lämna ett svar