Förbjudet att fråga om nuvarande lön på arbetsintervjun


Har du någonsin fått frågan vad du gör idag på en anställningsintervju? Det kan inte bara vara en svår fråga att ställa. Det kan också bidra till att de som redan har en ofördelaktig lön stannar på en lägre nivå.
Snart är det inte längre tillåtet.
Ett nytt direktiv vill minska lönediskrimineringen inom EU genom att öka transparensen i lönesättningen.

Bakgrunden är vad ibland kallas den “oförklarade löneskillnaden”. Trots att lönediskriminering mellan könen länge varit förbjuden i EU visar statistiken att män tjänar i genomsnitt 13 procent mer än kvinnor. Långsiktigt bidrar det till att kvinnor får sämre livskvalitet, risken för fattigdom är högre och att de får mindre att leva på när de går i pension.
– Kommissionen har sett att det fortfarande var ganska stora ogynnsamma skillnader i flera EU-länder. Deras analys är att en stor förklaring är att man inte har tillräcklig insyn i lönesättningen ur arbetstagarens perspektiv, säger Erik Adell Hellström, kanslichef på Arbets- och arbetsdepartementet, som arbetar med genomförandet av direktivet i Sverige.
– Det handlar om att utjämna informationssituationen mellan arbetsgivare och arbetstagare och få en symmetri i informationen för en bättre förhandling, fortsätter han.

Löneskillnader i Sverige

● Löneskillnaden mellan kvinnor och män är 10 procent, enligt siffror för 2023 från Medlingsinstitutet.

● Kvinnors genomsnittliga månadslön 2023 var 37 800 kronor och mäns 42 000 kronor.

● Mellan 2022 och 2023 ökade löneskillnaderna mellan könen med 0,1 procentenheter. I ett längre perspektiv minskar dock klyftan. Mellan 2005 och 2023 minskade löneskillnaderna med 6,4 procentenheter. Sedan 2019 har processen i princip stoppats.

● En viktig förklaring till varför kvinnors och mäns medellöner skiljer sig åt är att arbetsmarknaden är uppdelad efter kön: kvinnor och män arbetar i stor utsträckning inom olika yrken och dessa yrken har olika lönenivåer. Om man tar hänsyn till skillnader i yrkesval, ålder, utbildning och avtalad arbetstid kvarstod 2023 en oförklarad skillnad mellan könen på 4,8 procent.

Källa: Medlingsinstitutet

Förslaget ska stärka den enskildes makt gentemot arbetsgivaren på flera plan. Utöver förbudet att fråga om den arbetssökandes aktuella lön blir det även obligatoriskt att lämna uppgifter om ingångslön eller löneskala för den utlysta tjänsten. Detta ska göras antingen i platsannonsen eller innan intervjun.
När en person har fått ett arbete har den rätt att få veta hur de genomsnittliga lönenivåerna ser ut, fördelade på kön, för dem som utför samma eller likvärdiga arbete.
– Man bör känna till lönespannet redan innan man förhandlar så att man inte hamnar i en sämre position. I praktiken kommer arbetsgivarna att behöva anpassa sig på flera sätt i början av rekryteringsprocessen, säger Erik Adell Hellström.

Erik Adell Hellström är kanslichef på Arbetsmarknadsdepartementet.

Det blir obligatoriskt för alla arbetsgivare att genomföra en årlig lönekartläggning som kommer att innehålla fler delar än i dagsläget. Om arbetsplatsen har fler än 100 anställda ska uppgifterna även delas med en ansvarig myndighet, som av en utredning föreslås vara Diskrimineringsombudsmannen.

Direktivet innebär också det det blir lättare för de som utsatts för lönediskriminering att få ersättning. Bevisbördan har traditionellt sett lagts på arbetstagaren, men nu är det upp till arbetsgivaren att bevisa att den inte brutit mot reglerna om den inte lämnat rätt information till de anställda.
– Eftersom det kommer mer underlag om lönesättningen kommer det att förbättra bevisnivån för de som anser att det har blivit utsatt för diskriminering, säger Erik Adell Hellström.
Bland annat har arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv kritiserat förslaget och menar att det kan vara ett hot mot den svenska modellen, där arbetsgivare och företrädare gemensamt kommer överens via kollektivavtal.
– Både tidigare och nuvarande regeringar har uttryckt en oro över att det finns en potentiell negativ påverkan på partiernas förmåga att behålla den svenska lönemodellen. Varje gång man lagstiftar bort en del av handlingsfriheten, desto mindre utrymme får parterna att förhandla. Utredningen som tog fram förslag på hur direktivet skulle genomföras hade till uppgift att föreslå anpassningar så att det i största möjliga utsträckning fungerar med den svenska förhandlingsmodellen. Nu återstår det att se hur stor effekten blir.
I maj avslutades en statlig utredning som nu har skickats på remiss. Därefter avvaktar Arbetsmarknadsdepartementet det slutliga arbetet med att förbereda direktivet för svensk lagstiftning. Den nya lagstiftningen träder i kraft den 1 juni 2026.

EU:s direktiv om lönetransparens

Direktivet vill stärka principen om lika lön för lika arbete för kvinnor och män genom nya EU-regler om insyn i lönesättningen. Den antogs i maj 2023 och måste vara färdig senast i juni 2026.

Här är några av reglerna:

● Arbetsgivare får inte längre fråga den arbetssökande om deras nuvarande lön.

● Arbetsgivare ska informera om ingångslön eller löneskala för den utlysta tjänsten, antingen i platsannonsen eller innan löneförhandlingar sker.

● Arbetsgivare får inte förbjuda anställda att berätta om sin lön genom till exempel sekretessavtal.

● Anställda har rätt att få information om regelverk och praxis för lönesättning och på begäran få information om genomsnittliga lönenivåer uppdelade på kön för kategorier av anställda som utför samma eller likvärdiga arbete.

● Arbetsgivare ska genomföra en årlig lönekartläggning. Om de har fler än 100 anställda är de skyldiga att dela informationen med en ansvarig myndighet.

● Arbetsplatser med en löneskillnad på mer än 5 procent mellan könen, vilket inte kan motiveras med objektiva och könsneutrala kriterier, behöver vidta åtgärder i form av en gemensam lönebedömning i samarbete med arbetstagarrepresentanterna.

● Arbetstagare som har utsatts för lönediskriminering på grund av kön kan få ersättning, inklusive full ersättning för förlorad lön.

Källa: Öppenhet i lönesättningen i EU

Lämna ett svar