Kanada kommer pressa av flera Natoländer i Washington


Kanada har under det senaste decenniet visat ett ointresse för Natos försvars- och säkerhetspolitik, skriver Politico som har talat med flera ledande personer inför toppmötet i Washington.
Det påpekas att Kanada har misslyckats med att nå flera gemensamt uppsatta mål, bland annat att investera två procent av BNP i militära utgifter och utrusta försvaret. Landet verkar inte heller ha några planer på att nå målen.

Det är ett ställningstagande vilket har fått flera Nato-länder inom försvarsalliansen, inklusive stormakten USA, att uttrycka missnöje. Särskilt USA spelar en viktig roll för Kanada, vars ekonomi är beroende av grannlandet.
– Kanada har stora försvarspartnerskap och är väldigt beroende av USA:s försvarsindustriella bas eftersom de själva saknar en sådan. De måste alltid titta på USA:s försvarspolitik och förhålla sig till den, säger Björn Ottosson, senior amerikansk forskare och expert på säkerhetspolitik vid Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.

Björn Ottosson, expert på säkerhetspolitik vid Total Defence Research Institute, FOI, påpekar att Kanada förlitar sig mycket på USA och dess försvars- och säkerhetspolitik.

Bild 1 av 2

Kanadas premiärminister Justin Trudeau vinkar från ett regeringsplan strax före avresan till Natos toppmöte i Washington DC

Bild 2 av 2

Under toppmötet som börjar under tisdagen, och som blir Sveriges första som fullvärdig NATO-medlem, kommer flera länder att pressa kanadensiska premiärministern Justin Trudeau att göra mer. Samtidigt vill de skicka en skarp varning om att situationen kan bli värre för Kanada om Donald Trump återvänder till Vita huset.
Trump sa i vintras att USA inte kommer att försvara Nato-länder som inte ökar sina militärbudgetar i enlighet med Natos tvåprocentsmål. Ex-presidentens budskap var tydligt:
– Ryssland kan göra vad fan de vill, sa han.
Representanter från flera länder pekar på att det försämrade säkerhetsläget efter Rysslands invasion av Ukraina har gjort att medlemmarna valt att spendera mer på sina respektive försvar, medan Kanada valt att vänta.

Fakta:Natos mål på 2 procent

Sedan 2006 har Nato-länderna haft ett gemensamt mål att lägga minst 2 procent av BNP på försvar.

År 2023 uppfyllde endast elva Nato-länder målet: USA, Storbritannien, Grekland, Polen, Rumänien, Ungern, Slovakien, Finland, Estland, Lettland och Litauen.

Polen spenderade den största delen av sin statsbudget på försvar: 3,9 procent av BNP, jämfört med USA:s 3,5 procent.

Enligt Natos definition har Sverige redan 2024 redovisat försvarsutgifter motsvarande 2,2 procent av BNP.

Källa: NATO och Regeringskansliet.

Björn Ottosson talar om Kanadas “säkerhetsöverskott” och menar att det bara har en granne att hantera: USA.
– De har inga säkerhetsproblem och därför har de inte behövt investera i sin försvars- eller säkerhetspolitik som många andra länder.
– Däremot har Kanada en tradition av att skydda den internationella ordningen och har varit ett av de länder som deltagit mest i fredsbevarande operationer. Historiskt sett har de ett stort engagemang i Nato och FN.

USA:s utrikesminister Antony Blinken och Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg inledde NATO-toppmötet med att titta på baseboll på måndagen.

I år räknas försvarsalliansen med 23 av de 32 Natoländerna som nådde tvåprocentsmålet. Arbetet har trappats upp i rädsla för Vladimir Putins framtidsplaner.
Ett av de krav som förväntas ställas i Washington är att Kanada måste upprätta en tidtabell för tvåprocentsmålet. Belgien, ett annat land som inte heller uppfyller målet, har sagt att man siktar på att nå målet till 2035.
Enligt a läckt rapport är den kanadensiska militärens utrustning “oanvändbar” eller “inte ens tillgänglig”, vilket fick 23 amerikanska senatorer förra året att skriva ett annat brev Premiärminister Justin Trudeau. I detta uttrycktes djup besvikelse och oro över landets senaste prognoser som indikerade att de inte kommer att nå tvåprocentsmålet inom en snar framtid.

Trudeau, som har suttit vid makten sedan 2015, har nyligen blivit alltmer ifrågasatt. 2021 utlyste han nyval, som hans liberala parti vann, men det fick ingen egen majoritet i parlamentet. 52-åringen kommer att pressas av Natos ledare i Washington.
– Trycket från USA är verkligt, det är verkligt och det kan få konsekvenser. Trump beordrade faktiskt sina soldater att lämna Tyskland när han inte höll med Angela Merkel, säger Björn Ottosson och fortsätter:
– På den tiden såg det ut som en straffåtgärd, men det hände i slutet av hans mandatperiod så det rann till slut ut i sanden.
Läs mer:
Det amerikanska presidentvalet håller Nato-toppmötet i schack
Få Nato-länder når budgetmål – hård kritik mot Trumps agerande

Lämna ett svar