Oscar Stenström: Det gjorde att Natoförhandlingarna stannade av


I början av november 2022 åkte den nytillträdde statsministern Ulf Kristersson (M) till den turkiska huvudstaden Ankara för ett möte med president Recep Erdogan. Syftet var att försöka förmå den motvillige presidenten att godkänna den svenska Nato-ansökan.
Resan väckte kritik i Sverige och premiärministern anklagades för att håna den auktoritära ledaren. Symboliskt för resan var ett besök i mausoleet för Turkiets grundare Atatürk. Resan kallades bland annat för “ett spektakel i regi av Recep Tayyip Erdogan” av DN:s ledarsida som sa att Turkiet förr eller senare ändå skulle behöva släppa in Sverige i Nato.

Idén till Ulf Kristersson skulle åka till Ankara kom från Natos förhandlare Oscar Stenström. Det berättar Stenström själv i sin sommarprat som sändes i Sveriges Radio i tisdags.
“En resa så snart som möjligt var mitt råd till den nytillträdde statsministern, och så kommer det att bli”, säger han i sommarpratet.

Ulf Kristersson åkte till Ankara för att träffa Recep Erdogan – och fick kritik för resan.

Trots kritiken som kom efter besöket försvarar Oscar Stenström beslutet.
– Svensk utrikespolitik gör att vi också träffar ledare som vi inte delar alla åsikter med. När vi är i förhandlingar om regeringens viktigaste fråga måste statsministern träffa den som är ansvarig för beslutet, säger Oscar Stenström till DN och fortsätter:
– Det är inte att stötta eller böja sig för en annan ledare. Alternativet hade varit att det hade tagit ännu längre tid innan vi blev medlemmar.
Bilden på Kristersson som lägger blommor på Atatürks grav har blivit något av en symbol för att Sverige böjer sig för Erdogan. Vad tycker du om den delen av besöket idag?
– Det var för att hedra Republiken Turkiet och inte Erdogan. Man bör veta att Atatürk tillhörde ett annat parti än Erdogan, som är sekulärt. Så gesten skulle kunna tolkas precis tvärtom, som stöd för det sekulära Turkiet, säger Oscar Stenström.
Besöket ledde inte till någon överenskommelse. Var det inte ett misslyckande?
– Det var inte realistiskt att vi skulle komma överens om det besöket, och det var inte heller målet. Målet var att få igång förhandlingarna igen och det fungerade. Du måste gå och träffa ledare, inget land gillar när du “spökar” dem,
Hade inte ett alternativ till resan varit att ställa hårt mot hårt och lämna förhandlingarna?
– Nej, inte om vi hade velat bli medlemmar i Nato.
Det tog nästan två år från det att ansökan lämnades in tills Sverige blev medlem i Nato. För att godkänna det svenska medlemskapet krävde Turkiet, utöver de krav som ställdes på Sverige, även att få köpa F-16-plan från USA. Kritiker har hävdat att det framför allt var planen som Erdogan var intresserad av, och att de andra kraven på Sverige var spel för gallerierna. Det tillbakavisas av Oscar Stenström.
– Det kravet kom senare. Det var fem huvudkrav som ställdes till Sveriges regering. De som påstår annat fanns inte i förhandlingsrummen – det var jag, säger han.

En av de största knäckpunkterna under förhandlingarna var koranbränningarna som skedde 2022 och 2023, säger Oscar Stenström. Innan det hände var förhandlingarna nästan klara, säger han.
– Vi pratade om veckor för en turkisk ratificering, men efter koranbränningarna stannade allt. Det finns ingen osäkerhet från min sida om vad som gjorde att vi inte blev medlemmar samtidigt som Finland: det var koranbränningarna, säger han.

Lämna ett svar