”Sverige bör hjälpa Storbritannien tillbaka till EU”



80331af3 6da1 491b 9c7e 96e062b8c437

Vi lever i en tid då behovet av ett enat och enat Europa är större än någonsin. Hoten mot Europas fred, säkerhet och vår förmåga att upprätthålla demokratins värderingar är allvarliga, medan USA:s engagemang för europeisk säkerhet och den fria världen är osäker.
Det måste nu bli ett övergripande politiskt mål att göra Europa så starkt och ekonomiskt ledande som möjligt. Europas ekonomiska styrka och förmåga till tillväxt kommer att vara avgörande på både kort och lång sikt för vår säkerhet och förmåga att påverka den internationella rättsordningen.
Vi lever i en tid av krig som kräver lösningar och perspektiv som bryter mot fredstidens normalitet och försiktighet. Sverige bör tillsammans med de nordiska och baltiska länderna vara pådrivande för att öppna upp EU för ett fördjupat samarbete med Storbritannien i alla de frågor som tidigare ingick i medlemskapet.

Det brittiska valet ger en möjlighet som vi måste ta vara på redan från början. Det katastrofala valresultatet för Tories handlar i grunden om att partiet låter kortsiktig populism ta över långsiktigt ansvar, med Brexit som den största och allvarligaste konsekvensen.

Under 2020-talet kommer det inte att handla om ett nytt brittiskt medlemskap, utan kan övergå i en gradvis återförening.

Det råder ingen tvekan om att Brexit har skadat den brittiska ekonomin. Dessutom har det underminerat grundläggande sociala regleringssystem vad gäller arbetsmarknad, migration, synen på den internationella rättsordningen och det uppenbara samarbetet i alla frågor som rör Europa, som även Storbritannien är en del av. Brexit skapade en ständig gungbräda i brittisk politik som urholkade stabiliteten och konsekvensen.
I ljuset av Rysslands krigföring i Ukraina och mot Europa, Kinas ökade aggression och risken för att ett USA abdikerar sin traditionella roll, kommer Brexit att bli ett ännu större geopolitiskt misslyckande, för Storbritannien såväl som för EU.
Den nya regeringen som nu tillträder har fått makten framför allt för att väljarna har straffat det konservativa partiet för att de flytt från det ansvar som statsbärande partier måste präglas av. Samtidigt har den nya regeringen en positiv inställning till EU. Europeiska unionen måste möta detta med en ny öppenhet. De inom Labour och Liberal Democrats, men också i Tories, som vill se Storbritanniens framtid i EU måste mötas med inte bara en öppen hand utan en aktiv agenda för återförening.
Under 2020-talet kommer det inte att handla om ett nytt brittiskt medlemskap utan kan övergå i en gradvis återförening som kan återföra Storbritannien till den centrala plats i det europeiska samarbetet som nästan 50 år av medlemskap gav.
En modell för de första och enklaste stegen i en sådan process kan vara hur vi har återskapat delar av det forskningspolitiska samarbetet. Detsamma kan göras inom en lång rad andra områden där strävan bör vara både ökat samarbete mellan EU och Storbritannien och en anpassning av lagstiftningen. Det gäller allt från universitetsstudier till klimatpolitik och anpassning av lagstiftningen om vad som definierar den inre marknaden.

Den inre marknaden kan gradvis återställas genom att Storbritannien redan på kort sikt blir en del av tullunionen. Det är inte mer komplicerat än den tullunion som EU har med Turkiet. För den brittiska ekonomin skulle det ge omedelbar lättnad samtidigt som det skulle underlätta hanteringen av den irländska frågan. Storbritannien kan gradvis återinkluderas i den inre marknaden genom anpassning av regler och genom en principiell öppenhet för produkter som är tillåtna i den andra parten.
När tullunionen återupprättas kan EU med Storbritannien som partner driva på för återupprättandet av det internationella frihandelssystemet och respekt för Världshandelsorganisationen WTO samt för fler frihandelsavtal som stärker Europa i det globala ekonomi. Genom att låta syftet med en europeisk kapitalmarknadsunion omfatta den brittiska kapitalmarknaden skapas förutsättningar som är avgörande för den europeiska ekonomin och till fördel för Londons position som en global finansmarknad.

Det finns nu möjlighet för de nordiska och baltiska länderna att agera tillsammans.

Det viktigaste är, mot bakgrund av Rysslands krigföring mot Europa, att så snart som möjligt bilda samarbeten inom utrikes- och säkerhetspolitiken samt försvarsindustrin. Det skulle stärka Natos europeiska ben.
Ett första steg i det vore att bjuda in Storbritanniens premiärminister Keir Starmer till de delar av Europeiska rådets möten som rör utrikes- och säkerhetspolitik. Mer konkret kan det då handla om hanteringen av biståndet till Ukraina och policyn kring sanktioner mot Ryssland. Detsamma borde hända för Norges och Islands statsministrar. Detta skapar förutsättningar för en ännu bredare europeisk process.
För att göra det lättare för den politiska ledningen i Storbritannien att ta de steg som nu krävs för att bryta den skada som Brexit innebar, är det lämpligt att ta med liberala demokratier som Australien, Kanada och Nya Zeeland på brittisk sida. Det sänder den politiska signalen att Storbritannien inte behöver gå in i partnerskapet igen i underläge, utan som en stark partner.
Sverige och de övriga nordiska länderna har en lång historia av nära samarbete och samförstånd inom EU. Det finns nu en möjlighet för de nordiska och baltiska länderna att agera tillsammans och åstadkomma historiska förändringar i utvecklingen av ett starkare Europa. Den chansen får inte missas.
Läs fler artiklar från DN Debatt.

Lämna ett svar