”Lönsamhet saknar relevans för flyktingbegreppet”


Professorerna Hans Lööf och Andreas Stephan skriver i en debattartikel om sin studie, där de visar att omkring 94 000 flyktinginvandrare som beviljats ​​asyl mellan 1980 och 1996 hade högre löner inom vissa yrken än infödda svenskar 15 till 35 år efter att flyktingarna kom till Sverige. .
Att flyktinginvandring är lönsamt är ett narrativ som ibland används i debatten, men det är lätt att avfärda. Flyktinginvandringens samhällsekonomiska lönsamhet är irrelevant eftersom det inte är vem som bestämmer vem som får asyl, utan individers skyddsbehov. Om det inte finns något skyddsbehov kommer du inte att beviljas asyl, även om du skulle vara “lönsam”. Studiens resultat är alltså irrelevanta i ett migrationssammanhang.
När det gäller själva studien är det viktigt att lyfta fram att de som ingår i studien är flyktingar som integrerats till den grad att de fått ett fast arbete. De som ingår i studien är anställda året runt. Det innebär att studien inte tar hänsyn till flyktingar som är arbetslösa eller har en korttidsanställning. Detta är relevant eftersom arbetslöshetsgapet mellan inrikes och utrikes födda är stort.

Arbetslöshet var förra året enligt SCB, 5,1 procent bland inrikes födda, medan det är 15,1 procent bland utrikes födda. När det gäller utrikes födda från Asien och Afrika är arbetslösheten 21,5 procent respektive 24,3 procent. Om man tar hänsyn till dessa siffror, som inte ingår i studien, är integrationen ett totalt misslyckande och flyktinginvandringen en enorm kostnad för skattebetalarna. Den visar också att, till skillnad från vad debattörerna Lööf och Stephan antyder, leder inte flyktinginvandringen till ekonomisk tillväxt eftersom ganska många flyktinginvandrare blir arbetslösa när de kommer till Sverige.
Ett rapport från Almega visade förra året att medan 73 procent av de inrikes födda mellan 20 och 64 år är självförsörjande, är andelen endast 30-40 procent bland stora grupper av utrikes födda. I januari 2023 var två av tre långtidsarbetslösa utrikes födda.

Många av dessa flyktinginvandrare kommer aldrig att lyckas bli en del av samhället.

Vi behöver med andra ord ta itu med de många arbetslösa bland de utrikesfödda som redan bor i Sverige innan vi ens startar en diskussion om hur lönsam flyktinginvandring kan vara. Om man bortser från teoretiska experiment och ser till situationen idag så lever ganska många flyktinginvandrare på bidrag och utgör därmed en belastning för samhället.
De lever ofta inom utanförskapsområden med undermåliga skolor, sociala problem, kriminalitet och parallellsamhällen. Många av dessa flyktinginvandrare kommer aldrig att lyckas bli en del av samhället och kommer med Sveriges demokratiska politik att behöva migrera igen.
De flyktinginvandrare som ingår i Lööf och Stephans studie har fått stabila jobb och i många fall flyttat från utanförskapsområden. Studien ger alltså varken en korrekt bild av flyktinginvandringens lönsamhet eller hur arbetsmarknadssituationen ser ut för flyktinginvandrare.

Lämna ett svar