Maria Gunther: Ekologiskt är inte alltid bäst för miljön



e606eed1 5d7e 4703 967e c0658bebb01b

Vad det kan få för konsekvenser för miljön och klimatet när lantbrukare lämnar sin ekologiska certifiering, som Anette och Jacob Gustawson, är svårt att säga.
För det är inte bara att jämföra det ena med det andra.
“…det är svårt att göra rättvisa jämförelser på produktnivå mellan ekologisk och konventionell produktion eftersom växtföljder och produktionssystem vanligtvis är olika och de två systemen ofta inte producerar samma livsmedelsprodukter. Variationen mellan gårdar inom varje system är ofta mycket stora och ibland större än mellan produktionssystem”, skriver Livsmedelsverket i en rapport från 2016. “Resultaten beror också på om jämförelsen görs per hektar eller per kilo produkt. Om skörden är lägre kan en lägre miljöpåverkan per hektar innebära en högre påverkan per kilo produkt.”
Ekologiskt jordbruk kräver mer planering, mer arbete och ger mindre avkastning. Detta leder med nödvändighet till att maten som produceras blir dyrare.
Ett intensivt jordbruk, med monokulturer, syntetiskt framställda bekämpningsmedel och mineralgödsel ger större skördar men leder också till gifter i naturen, övergödning av sjöar och hav, resistenta ogräs, utsläpp av växthusgaser både vid produktion och användning av konstgödsel och är förödande för biologisk mångfald. Men verkligheten är inte så svart och vit. Det är praktiskt taget ingen som förespråkar att vi ska ha ett sådant jordbruk överallt.

Jens Sundström vid institutionen för växtbiologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet SLU är kritisk till certifieringarna för ekologisk odling (som han bland annat skrivit flera debattartiklar om i DN). Han menar att det vore bättre att sätta upp mål om vad man vill uppnå än regler om vilka metoder man kan använda.

Slutligen handlar det om vad vi konsumenter väljer att äta och hur mycket vi är beredda att betala för vår mat

En struktur för jordbruket han tro på, för livsmedelsförsörjning, biologisk mångfald och klimatet, kallas markbesparingdär områden av mark avsätts för vildmark vid sidan av fält med intensivt jordbruk.
Göran Bergkvist, professor vid institutionen för växtproduktionsekologi vid SLU, är mer skeptisk. Att producera billig mat intensivt och med miljökonsekvenser på ett ställe garanterar inte bevarandet av vildmarken någon annanstans. Dessutom blir ogräs och andra skadedjur som blir resistenta mot bekämpningsmedel svåra att bekämpa. Det finns mer hållbara alternativ som kräver mindre ansträngning, anser han.
Men det ekologiska jordbruket har påverkat det konventionella jordbruket så att det blivit mer miljövänligt, det är Jens Sundkvist och Göran Bergkvist överens om. Och, som Göran Bergkvist säger: bönder som slutar med ekologisk odling för att det inte längre lönar sig ekonomiskt har ändå lärt sig något på vägen, och kommer absolut inte att kasta allt överbord.
Äntligen och äntligen det handlar om vad vi konsumenter väljer att äta och hur mycket vi är beredda att betala för vår mat.
År 2022 gick över en miljard ton mat, eller en femtedel av all mat som producerades i världen, till spillo, enligt FN:s miljöprogram UNEP. Så åtminstone något vi kan göra för biologisk mångfald, klimatet, vår egen ekonomi och av respekt för böndernas arbete är att äta maten vi köper.

Lämna ett svar