Skövlingen av colombianska Amazonas minskar kraftigt

Den främsta anledningen till att förödelsen har minskat så kraftigt är att landets president, Gustavo Petro, har prioriterat frågan. När han för två år sedan valdes till Colombias första vänsterpresident satte han miljöarbetet högt på agendan. Han lovade att landet skulle sluta leta efter nya oljekällor och att fasa ut sitt oljeberoende. Gustavo Petro ville också att staten skulle ta kontroll över Amazonas regnskog, som tidigare kontrollerades av kriminella gäng.

När fredsavtalet med den Marxistisk gerilla som Farc skrev under 2016 ökade avsevärt förödelsen i Colombias regnskog. Boskapsuppfödare röjde skogen utan att behöva frukta att bli överfallna av gerillan. Många kriminella gäng hugger också ner regnskogar för att utöka sina plantager av kokabusken som används för att tillverka kokain. Frånvaron av staten och gerillan i Amazonasområdet ledde till ett maktvakuum.
Först efter att Gustavo Petro blev president 2022 har situationen på landsbygden lugnat ner sig.
– Fredliga förhållanden leder till minskad avskogning, säger Susana Muhamad, Colombias miljöminister i ett uttalande.

Regeringens mål har varit att minska förödelsen med 20 procent per år, men redan i år står det klart att målet har uppfyllts med råge. Mellan 2021 och 2023 minskade avskogningen med hela 54 procent. Det gör att Colombia, som är Sydamerikas näst största land med 52 miljoner invånare, ses som en föregångare i kampen mot klimatförändringarna. Efter Brasilien har Colombia den största biologiska mångfalden i världen.
Till hösten är Colombia värd FN:s toppmöte Cop16 om biologisk mångfald i miljonstaden Cali, som regeringen tänker använda för att positionera sig som en global ledare i kampen för att stoppa klimatförändringarna. Utmaningen för regeringen är att efterfrågan på kokain ökar i västvärlden. Detta gör att mer mark röjs för att odla kokabuskar. En annan utmaning är torkan orsakad av väderfenomenet El Niño i år. När regnskogen torkar blir det lättare att avverka.