Nya gemensamma tag behövs i diabetesvården – hufvudstadsbladet

Kontinuiteten i diabetesvården har försämrats. Många träffar inte en diabetesläkare årligen och bland personer med typ 2-diabetes uppger drygt var tredje att de träffar olika läkare under sina besök. Det visar Diabetesbarometern 2023. I år ligger Gävleborgsregionen sist tillsammans med Blekinge, vilket visar att det finns stora utvecklingsbehov inom diabetesvården i länet.

LÄS MER: Gävleborg sämst i landet för diabetesvården

Diabetesbarometern 2023 bygger på statistik från Riksdiabetesregistret och enkätsvar från 3 530 medlemmar i Diabetesförbundet. Totalt har 15 faktorer analyserats. Det är viktigt att förstå att diabetes är en komplex kronisk sjukdom, som kräver regelbunden vårdkontakt för att undvika kort- och långsiktiga hälsorisker och säkerställa en god livskvalitet för individen.

Om vi ​​ska få till en god och nära vård och göra den mer jämställd i hela landet behöver därför kontinuiteten förbättras. När medlemmarna får peka på vad som har försämrats mest jämfört med förra året är det just detta område. I Gävleborgs län, där cirka 15 000 personer lever med diabetes, svarar nästan var femte att kontinuiteten i diabetesvården fungerar dåligt.

Brist på kontinuitet är särskilt problematiskt för dem med diabetes. Sjukdomen är påfrestande för individen och kräver regelbunden vårdkontakt. Personer med välbehandlad typ 2-diabetes bör till exempel träffa primärvården två gånger om året.

LÄS MER: Systrarna Imra och Vilja lever med en dödlig folksjukdom

När personer med diabetes inte har regelbunden kontakt med samma vårdpersonal ökar risken för att egenvården försämras och tidiga tecken på att komplikationer missas. Detta påverkar givetvis individen men leder också till höga kostnader för behandling av komplikationer. De senare står för runt 70 procent av kostnaderna inom diabetesvården.

Vi vet att regionen har en mycket svår ekonomisk situation, men vi behöver tillsammans utveckla och förbättra diabetesvården i Region Gävleborg. På frågan om hur vården utvecklas på orten där de får hjälp och stöd med sin diabetessjukdom uppger 19 procent i Gävleborg att det fungerar sämre än 2022, medan 10 procent svarar att det fungerar bättre.

Det är en utmaning som de politiska beslutsfattarna i regionen inte bör förbise, annars riskerar vi att stå inför mycket stora kostnader i framtiden. Detta blir konsekvensen om vi ska klara kostnaderna för allvarliga komplikationer och produktionsbortfall till följd av diabetes.

Detta är ohållbart både för oss som lever med sjukdomen och för regionens redan ansträngda budget.

Thomas Löfvenius, ordförande, Diabetesförbundet i Gävleborg