Rysslands dolda spioner blir PR-kupp: Används som inspiration

Det uppmärksammade fångutbytet mellan bland annat Ryssland och USA förra veckan visar än en gång hur mycket värde Ryssland sätter på sina illegala, utbildade underrättelseofficerare som agerar under falska namn.
– De gör sådana uppoffringar för att de är dedikerade till sitt arbete, sa Dmitrij Peskov, Kremls talesman, enligt Reuters.
Han talade om familjen Dultsev, som erkände spionage i Slovenien. Föräldrarna, Artem och Anna, utgav sig för att vara invandrare från Argentina. De drev konstgallerier och IT-företag, men var i själva verket ryska spioner med falsk identitet.

Dultsevs barn visste ingenting. De pratar spanska, fick höra att de var ryssar på planet och hälsades med “buenas noches” av Vladimir Putin i Moskva.
– Det är så illegalister arbetar, sa Dmitrij Peskov.
Tony Ingesson, lektor i intelligensanalys vid Lunds universitet, ser ett syfte med uppvisningen på flygplatsen i Moskva.
– Det är politiskt användbart. Offret mytologiseras. De framhåller inte att de åkt fast utan vill använda dem som inspiration, säger han.
En illegalist saknas diplomatiskt skydd och tar därför en stor risk.
– Traditionen har varit att om de åker dit, då försöker man få tillbaka dem genom utbyten. Man brukar inte lämna dem åt sitt öde, säger Tony Ingesson.

I välkomstkommittén chefen för den civila underrättelsetjänsten SVR, Sergei Naryshkin, var också på flygplatsen. Han har sagt att illegalisternas arbete är mer relevant än någonsin och styr SVR:s illegalistorganisation, som fyllde 100 år 2022.
Sveriges militära underrättelse- och säkerhetstjänst, Must, har tidigare påpekat att illegala är en viktig resurs för Ryssland. Putin har beskrivit operationen som ett “kraftfullt instrument”, enligt Must.
Men samtidigt är Rysslands underrättelsetjänster under press – och vissa bedömare menar att spionkolossen inte längre är lika stabil.
– Deras normala kanaler genom personal och nätverk är mycket svagare än förr, säger Michael Jonsson, tidigare forskare vid Total Defence Research Institute, FOI, som gjort en stor studie om spionage i Europa.

Efter den store ryssen attacken mot Ukraina 2022 utvisade hundratals ryska diplomater från EU, diplomater som arbetade som underrättelseofficerare.
Det hände i ett krigstillstånd, precis när Ryssland var i stort behov av underrättelser. Utvisningarna ledde till att den ryska underrättelsetjänsten förlorade en stor del av sina etablerade nätverk, tror Michael Jonsson.
– De har en svagare organisation och ett mycket större behov av information, säger han.

Familjen Dultsev i Slovenien är bara ett exempel i raden av utsatta illegalister. Ett välkänt exempel är det amerikanska FBI Operation Ghost Stories, som blev inspirationen till tv-serien The Americans. FBI-operationen slutade 2010 med arresteringen av tio ryska spioner i USA, illegala personer som varit där länge.
– Alla dessa år när vi hade avspänning, när västvärlden samarbetade med Ryssland, hade man individer som man odlade för att kunna agera spioner under falsk flagg. Det säger en del om underrättelsetjänsterna i Ryssland, säger Michael Jonsson.
Säkerhetspolisen i Sverige har redan tidigare varnat för ökad risk för illegalister i Sverigesom ett av flera sätt att samla in intelligens.
– Ryssland använder alla tillgängliga medel, och illegalister kan vara ett sådant medel, säger Fredrik Hultgren-Friberg, presstalesperson på Säpo.

Han pekar samtidigt att det är en mycket dyr och tidskrävande metod. En illegalist tillbringar ofta flera år med att väva sitt omslag, sin legend, bor och arbetar i flera länder innan han når sin destination.
– Det är absurt att det förekommer överallt med tanke på vad som krävs. Det finns ofta andra, kanske mer resurseffektiva metoder för inhämtning av underrättelser. Men det är en del av vårt arbete med skyddet av Sverige att arbeta mot den typen av fenomen, säger Fredrik Hultgren-Friberg.
Läs mer: Spionbarnen visste inte att de var ryssar