Enligt SCB har dock de stigande bostadskostnaderna kompenserats av fallande elpriser, jämfört med juli förra året.
Inflationen mätt som KPIF (KPI där effekten av ränteförändringar exkluderas) steg från 1,3 procent i juni till 1,7 procent i juli. Det var något mer än väntat – de flesta prognoser har pekat på 1,5-1,6 procent – men det ligger fortfarande betydligt under Riksbankens mål på 2 procent.
Ser man till förändringar i inflationstakten i juli jämfört med juni är dessa små. Konsumentprisindex (KPI) steg med 0,1 procent mellan dessa månader.
Matpriserna steg i genomsnitt med 1,4 procent, lika mycket som transporter och restaurang- och logitjänster. Fritid och kultur steg med 1,7 procent.
Prisökningarna kompenserades av att annat blev billigare. Priset på el sjönk med 5,1 procent, jämfört med juni, kläder med 4,4 procent och möbler med 3,6 procent.
Det finns ett annat mått på inflationen, som brukar kallas kärninflation. Det är KPIF-XE, där förutom ränteförändringar även elpriser är undantagna. KPIF-XE föll från 2,3 procent i juni till 2,2 procent i juli.
Nästa vecka kommer Riksbankens direktion med sitt räntebesked. Onsdagens inflationsstatistik är en del av deras beslutsunderlag. De flesta analytiker räknar med att banken sänker sin styrränta från 3,75 procent till 3,5 procent.
En av dessa är Shoka Åhrman, sparekonom på SPP, som inte tycker att den stigande KPIF-inflationen jämfört med juni är något att oroa sig för.
– Det är andra gången vi landar under inflationsmålet och därmed kan vi med stor sannolikhet förvänta oss att Riksbanken sänker räntan med 0,25 punkter (0,25 procentenheter) vid nästa veckas räntemöte, säger hon i en skriftlig kommentar.
– Jag ser i dagsläget inte att de väljer att sänka räntan mer än så. Det kan dock hända att man går från den tidigare kommunikationen om två till tre räntesänkningar till totalt fyra sänkningar andra halvåret 2024, tillägger hon.
