Vad händer med inflationen?
Den stora bilden kvarstår, och den visar på fortsatt normalisering. Enligt SCB:s nya siffror låg KPI-inflationen, huvudmåttet på levnadskostnaderna i Sverige, stabilt på 2,6 procent i juli.
Två andra inflationsindex frodas parallellt i nyhetsrubrikerna. Det viktigaste är Riksbankens eget målindex KPIF. F:et i förkortningen betyder att effekterna av räntehöjningarna har skavts bort. Det måttet gick från lägsta 1,3 procent i juni till 1,7 procent i juli. Ökningen beror främst på fjolårets fluktuationer i elpriset. Inget alarmerande. Viktigare är att KPIF ligger kvar under målet på 2 procent – och lite under Riksbankens prognos från tidigare i somras.
Det sista inflationsmåttet är KPIF-XE. Det kallas ibland för kärninflation och skrapar bort både räntehöjningarna och priserna på framför allt el och bränsle. Det måttet sjönk något i juli. Riktningen är därför korrekt.
Okej, vad betyder det för Riksbankens räntebesked nästa vecka?
När Riksbankens räntesättare och chef Erik Thedéen träffades strax efter midsommar lämnade de styrräntan oförändrad. Men de gav en signal om två eller tre sänkningar under hösten, med största sannolikhet med start nu i augusti.
Nu har i princip alla inflationssiffror fallit prydligt på plats. Även andra faktorer – som en fortsatt svag svensk arbetsmarknad, försiktiga hushåll och fallande räntor i omvärlden – talar för en räntesänkning. Det ger Riksbanken grönt ljus att justera ner styrräntan från dagens 3,75 till 3,5 procent.
Om svensk ekonomi går så dåligt, varför agerar inte Riksbanken snabbare?
Arbetslösheten i Sverige stiger och världsekonomin försämras just nu samtidigt som inflationen ligger under målnivån. Flera saker talar därför för att Riksbanken bör gå snabbare framåt.
Två faktorer gör att Thedéen och hans kollegor fortfarande är tveksamma. En är att det finns en splittring i svensk ekonomi just nu. Priserna på prylar som kläder, elektronik och möbler utvecklas normalt. Vissa varor sjunker faktiskt ovanligt mycket i pris. Däremot går tjänster, som hotell, ojämnt och blir i vissa fall dyrare på ett sätt som inte passar med Riksbankens mål.
I onsdagens nya inflationsstatistik finns rester av detta mönster kvar. Den dubbla sänkningen som det spekulerats i är därför definitivt utesluten.
Den andra hämmande faktorn för Riksbanken är att de stora centralbankerna, euroländernas ECB och den amerikanska centralbanken Federal Reserve, fortfarande väntar. Till skillnad från Federal Reserve har ECB gjort en första räntesänkning. Men framtiden på båda sidor om Atlanten är osäker. Riksbankens inställning är att den kan ligga steget före de andra. De vågar dock inte springa långt fram.
Läs mer: Inflationen i juli oförändrad jämfört med juni
