Den svenska modellen har länge tjänat svenska löntagare och företag väl. Detta har möjliggjort branschanpassade lösningar som gynnat både anställda och arbetsgivare, där det redan idag finns möjlighet att anpassa arbetstiden till olika yrkesförhållanden. Moderaterna värnar och respekterar denna modell, där parterna själva förhandlar om arbetstider och löner.
Det är oroande att de inte är ärliga om de utmaningar det svenska samhället och välfärden skulle ställas inför.
Medan Socialdemokraterna pratar om ett förbättrat arbetsliv, de glömmer att prata om de stora konsekvenser det skulle få för välfärden. Med välfärden redan under press blir det svårt att se hur en arbetstidsförkortning av den här storleken inte skulle leda till en försämring av servicen inom skola, sjukvård och brottsbekämpning. Det är oroande att de inte är ärliga om de utmaningar det svenska samhället och välfärden skulle ställas inför.
Det slår inte bara hårt mot välfärden, utan drabbar också löntagarna orättvist. Det beror på att många inom vården redan, tack vare förhandlingar med arbetsgivare, har kortare arbetstid. Reformen skulle därför bli kostsam för de personer som redan valt kortare arbetstid, jämfört med dem som tidigare prioriterat löneökningen. Därför är Socialdemokraternas förslag en lösning som inte tar hänsyn till de varierande behov som finns inom olika branscher.
Förslaget till en lagstadgad arbetstidsförkortning kommer att få stora negativa konsekvenser för Sveriges ekonomi. Enligt vissa bedömare riskerar Sveriges BNP att falla med 500 miljarder kronor per år. Det är medel som tas direkt från till exempel välfärden och rättsväsendet om inget görs för att täcka förlusten. Socialdemokraterna har inte berört problemet med att välfärden och polisen – i dagsläget – skulle se kraftigt minskade resurser, vilket väcker frågan om hur man tänker kompensera för de minskade resurserna. Är det genom försämrad service och trygghet eller genom omfattande skattehöjningar som skulle drabba vanliga barnfamiljer och anställda inom vården?
Jobbar vi mindre får vi också mindre gjort.
För jobbar vi mindre får vi också mindre gjort. Intäktsbortfallet till statskassan, som finansierar våra poliser, lärare och sjuksköterskor, behöver då komma på ett annat sätt. Skattehöjningar hade blivit verklighet för att kunna fortsätta finansiera välfärden. Detta skulle drabba skattebetalarna hårt och hushållen som redan kämpar med höga levnadskostnader.
Vi kan inte undvika att Socialdemokraternas förslag om lagstadgad arbetstidsförkortning inte bara undergräver den svenska modellen och bortser från branschernas unika behov, utan också slår hårt mot hushållens ekonomi och sätter en större press på vår redan ansträngda välfärd. Det är inte rätt väg för Sverige.
Läs fler artiklar från DN Debatt.