Noterat av DN:s läsare den 15 augusti



99ece20e 99e4 4514 b65e ecb2858a5ac7

Utlänningar behandlas ofta som boskap av vårt självbelåtna Sverige. Afghaner som har arbetat troget för oss i åratal lämnas i sticket. Och människor som måste lämna sitt hemland på grund av förföljelse måste vara högutbildade, annars har vi ingen nytta av dem och då kan de gärna fortsätta leva som statslösa pariaer för oss. Jag är inte längre stolt över att vara svensk.
Håkon Malmborg, Broms

Sverige är ett glesbefolkat land, men det är något väldigt storslaget med vår moralism och självgodhet. Rysslands krig i Ukraina har tagit vår moralism till aldrig tidigare skådade höjder, hoppas jag. Basketspelaren Jonas Jerebko har blivit avstängd för att ha spelat i CSKA Moskva under kriget. Stjärnkocken Daniel Höglander har fått sin fisk varm för ett restaurangprojekt i S:t Petersburg och Ruben Östlund har blivit utskrattad för att han besökte en filmfestival i Georgia. Tillåt mig att rekapitulera den ryska regimens brott: 1999 invaderades Tjetjenien där Ryssland utförde ett folkmord. 2008 invaderade de Georgien. 2013 gick Ryssland in i Syrien och hjälpte Bashar al-Assad att mörda hundratals människor. 2014 invaderade Ryssland Ukraina. Alla som nu kastar sten i glashus var knäpptysta när vi deltog i fotbolls-VM i Ryssland 2018 på ett helt smaklöst sätt. Hyckleri var ordet.
Jonas Paulsson
Utbildningsminister Mats Persson (L) vill minska antalet platser för distansutbildning som inte leder till jobb och istället prioriterar yrkesutbildningar. Men enligt Nationella vårdkompetensrådet löser inte fler utbildningsplatser problemet med att många lämnar vårdyrken på grund av arbetsmiljön. Det finns kanske därför ingen uppenbar motsättning mellan olika typer av utbildningar. Dessutom kan distansundervisning som inte är yrkes- eller resultatinriktad betraktas som en del av ett bredare folkbildningsprojekt till förmån för demokratin. Högre utbildningsnivå, visar demokratiseringsforskningfrämjar medborgarnas förmåga att resonera med rationella argument och att tolerera människor med olika åsikter. Detta motverkar politisk extremism och bidrar till en politisk kultur som gynnar demokrati. Eller som idéhistorikern Sverker Sörlin skriver i “Till utbildningens försvar” att utbildning inte är förenligt med vare sig konspirationsteorier, klimatförnekelse eller cyniskt och nedsättande språkbruk. 1969 beskrev dåvarande statsministern Olof Palme (S) Sverige som en “studiecirkeldemokrati”där människor övade kritisk analys tillsammans. Det är en tradition som distanskurser på högre nivåer kan vara en del av, inte minst när de handlar om hur vi ska värna om demokrati, fred och miljö. Många problem vi möter kräver, som Sörlin skriver, att “(Vi) behöver veta mer tillsammans”.
Niclas Kuoppa, Stockholm
I somras när vi gick runt Grövelsjön hittade jag små runda smileys ca 3 cm i diameter gjorda av plast och i olika färger varje dag. Jag trodde att de kom från något museum eller annat ställe. Hotellpersonalen informerade mig om att det fanns myggskydd för barn. Eftersom dessa verkar falla av och kan hamna i magen på djur är de verkligen något vi bör undvika. Jag plockade upp de jag hittade.
Barbro Gustafsson, pensionerad före detta idrottslärare
I ett svar på en debattartikel på DN Debatt (10/8) argumenterar Moderaterna genom riksdagsledamöterna Edward Reidl och Saila Quicklund mot arbetstidsförkortning. Det är dock slående hur dåligt underbyggda argumenten är. Författarna hävdar att det skulle kosta 500 miljarder kronor, enligt vissa bedömare. Vilka är dessa bedömare och hur har beräkningen gjorts? De hävdar att mindre skulle göras. Baserat på vilken studie? De hävdar också att det skulle bli mindre resurser till polis och välfärd. Vad bygger det antagandet på? Självklart ska frågan utredas och argumenteras, men det får inte bara vara en åsikt. Pinsamt, Moderaterna!
Mikael Lagerwall, konsult
Maria Schottenius höll en ömsint presentation av Cecilia Hanssons bok “Kafkalungen” i dagens DN Kultur. I boken dras paralleller mellan tuberkulospatienten Franz Kafka och tuberkulospatienter från Tornedalen, bland andra författarens mormor. Sanatoriet i Sandträsk jämförs med sanatoriet i Davos som beskrivs av Thomas Mann i romanen “Bergtagen”. En kuriosa i “Bergtagen” är att Haparanda är den enda svenska plats som nämns. En italiensk plats beskrivs med orden “här kommer de lärda från Haparanda och från Krakow…”.
Henry Kallioniemi, Haparandastudent, Uppsala
Insändarredaktör: Mats J Larsson. Vill du också lämna ett bidrag till Noted vinjetten? Mejla insandare@dn.se! Ett mindre urval publiceras på insändarsidan i tidningen – med omstart efter sommaruppehållet den 20 augusti – och ett större urval på dn.se/insandare helgfri måndag-fredag. Du kan läsa mer om hur du skriver insändare i DN här.

Lämna ett svar