Mer kärnkraft: Billigare el men dyrt för staten



edb4b461 12e1 4f3f 86e1 81ebab1da810

Att investera i ny kärnkraft kan bli ett finansiellt fiasko. Om elanvändningen inte hänger med i den ökade tillgången på el rasar elpriset.
Men oavsett hur efterfrågan utvecklas – kommer all kärnkraft som planeras att få konsekvenser.
Christian Holtz, elmarknadsanalytiker på konsultföretaget Merlin & Metis, förutser ett tydligt prisfall på el som en effekt av kanske 4-5 nya fullstora kärnkraftsreaktorer som regeringens utredare skissar på, och vars förslag till regering. finansieringen blev känd i veckan.
– Det kommer att få en betydande inverkan. Det kommer att pressa ner elpriset på kort och medellång sikt åtminstone, säger han.

Och det är bra för elköparna. Men i den andra balansen ligger den förment höjda elskatten som blir konsekvensen av att kärnkraftsbolagen garanteras minst 80 öre per kWh (kilowatttimme) i betalning av staten i 40 år, enligt utredarens förslag.
Christian Holtz pekar på de långsiktiga prisangivelserna kring 50 öre/kWh. Det skulle innebära att staten skulle behöva stå för 30 öre/kWh.
– Det blir lite över 10 miljarder per år, eller tusen kronor per svensk. Men å andra sidan får du en del i en lägre elkostnad.
Om det tar bort varandra är oklart. Det beror också på hur elanvändningen utvecklas.
För det är en balansgång om staten ska satsa flera hundra miljarder på att bygga ny kärnkraft. Allt bygger på att elanvändningen ökar i samma takt. Annars kommer elpriset att rasa och kärnkraften går med stora underskott.
Bedömningar från myndigheter pekar i dagsläget på att Sverige behöver fördubbla elproduktionen de närmaste 20-30 åren. I första hand är det stålindustrin i norra Norrland och en kraftig tillväxt inom eltransporter som kommer att svara för den ökade efterfrågan. Men scenarierna spred sig.
“Om det uppstår olika hinder för att den här produktionen ska kunna ske kommer det också att få stor påverkan på elanvändningen”, skriver Maria Westrin, enhetschef för energimarknader på Energimyndigheten i en kommentar.
“Beroende på vad som händer i omgivande länder skulle det kunna ha en prispåverkande effekt, men det skulle också innebära en minskad drivkraft att bygga mer elproduktion”, framhåller Westrin.

Omvänt vågar den elintensiva industrin och transportsektorn inte satsa på den gröna omställningen om inte ny elproduktion, främst kärnkraft och vindkraft, byggs ut i hög takt. Då blir elen för dyr och industrin flyttar någon annanstans.
Och utan statliga subventioner blir det förmodligen ingen ny kärnkraft.

Lämna ett svar