Kanske ligger det något i analysen. På senare år har till och med den holländska tulpanville på 1600-talet sett något av en upprättelse. Historien om människor som drunknar i Amsterdams kanaler för att de hade förlorat så mycket pengar på att spekulera i tulpanlökar brukade återberättas som en varnande berättelse om marknadens inneboende galenskap.
Även om idag historiker vet att mycket av detta är en saga. Till och med en högt respekterad ekonom som John Kenneth Galbraith i sitt klassiska arbete om finansiella bubblor råkade förlita sig på data som i själva verket var baserade på holländska satiriska sånger.
Inte på verkligheten.
Ingen drunknade i någon kanaler. Den holländska ekonomin traskade fram oberörd medan priset på tulpanlökar kollapsade 1637. När historikern Anne Goldgar undersökte saken kunde hon bara hitta 37 exempel på människor som betalade mer än en årslön för en tulpanlök.
Kanske var det inte ens speciellt irrationellt att investera i tulpaner? Dessa blommor var nya och eftertraktade. 37 idioter tog det lite för långt. Men det var kanske inte mer än så.
En helt normal bubbla.
I somras började världens börser plötsligt kollapsa. Utlösande faktor var en räntehöjning i Japan. Samtidigt visade data från USA att allt kanske inte var den ekonomiska fred och glädje där borta som många analytiker hade antagit. Men det talades också omedelbart om att börskraschen den 24 juli kan gå till historien som början på slutet på “AI-bubblan”.
Du kanske minns IT-kraschen. Den 10 mars 2000 började det regna. Men när saker och ting verkade ta fart en vecka senare, trodde många observatörer att faran var över. De nya “internetföretagen” fortsatte att värderas skyhögt. I själva verket var kraschen redan ett faktum.
I oktober 2002 hade teknikaktier tappat 80 procent i värde.
Men att de nya internetbolagens aktier kraschade innebar inte att “internet” på något sätt försvann. Det var inget fel på affärsidéerna att man kunde (och borde) göra saker som att “sälja kläder på nätet”. Problemet var att investerarna kastade pengar på dessa startups som om man kunde plantera ett äppelträd i mars och skörda frukten redan i april. Samma år!
Och det är sällan så världen fungerar.
När nationalekonomen Alina Sorescu studerade 200 år av teknikhistoria, upptäckte hon att ny innovation åtföljs av spekulativa bubblor tre gånger av fyra. Detta verkar vara vägen vi går framåt. Bara för att järnvägsbestånd kraschade på 1840-talet betydde det inte att tåg var en dålig idé.
Eller att framtiden inte var på rätt spår.
Bubblor är en del av den tekniska utvecklingen.
Ny teknik slår ut på banan, alla bestämmer sig för att det är framtiden, och marknaden sväller som en stor glad ballong. Och så smäller det. Bubblan håller på att kollapsa. Men även det är en del av processen. I nästa steg av den tekniska utvecklingen har samhället vanligtvis kommit ikapp. Vi får regelverk och institutioner som bättre kan hantera det nya: oavsett om det heter järnvägar eller internet.
Den inflytelserika banken Goldman Sachs konstaterade redan i juni att för mycket pengar går till så kallad generativ AI. Alla investerare vill gå med i Chat GPT-festen. Men kommer dessa företag verkligen att generera så mycket pengar så snabbt? Andra bedömare ifrågasätter om den nya AI-tekniken kommer att kunna fortsätta att förbättras lika snabbt som den har gjort de senaste åren.
Men om man ser på det hela historiskt borde en AI-bubbla som spricker inte vara ett existentiellt problem. Ja, investerare kommer att förlora pengar och anpassa sina förväntningar. Men det här är vad marknaden gör när den fungerar: korrigerar sig själv.
Frågan är dock om makthavarna låter det ske den här gången.
Förra året var värdeökningen på AI-aktier för 96 procent av alla nya pengar som världens miljardärer tjänar. Det är ganska unikt. Samtidigt har presidentvalskampanjen i USA präglats av att teknikmiljardärer som Elon Musk skänkt rekordsummor till Donald Trump.
Silicon Valley brukade vara en liberal plats.
Idag har Silicon Valley svängt åt höger.
Många av teknikmiljardärerna gillar inte att Kamala Harris (som Joe Biden) vill reglera AI. Självklart har de all rätt att vara kritiska. Problemet är att när de som har investerat i den nya tekniken kommer för nära den politiska makten så kastas marknadens mekanismer ur spel.
Vi kanske har en AI-bubbla.
Men en som inte får spricka.
