Tiktok kan göra det svårare att bli frisk från ätstörningar

– Vår känsla är att vi jobbat i motvind. Vi har en behandlingsplan för ätstörningar, men då får unga helt andra input från sociala medier, säger Emma Claesdotter-Knutsson, som lett studien och är överläkare på BUP och docent i barn- och ungdomspsykiatri vid Lunds universitet.
Artikeln bygger på intervjuer med 14 tjejer i åldrarna 14 till 17, som alla är frekventa Tiktok-användare och genomgår behandling för anorexi. I genomsnitt använder de appen 86 minuter om dagen. Studiens omfattning är begränsad, men den är den första i sitt slag.
Den sammantagna bilden är att tjejerna i studien anser att innehåll som är pro-ana, det vill säga förskönar ätstörningar, eller relaterar till träning, skönhetsideal och bantning påverkar deras bemötande.
”Jag märker att Tiktok påverkar mig; ett triggande inlägg eller video kan få mig att inte äta på en hel dag”, säger en av de intervjuade tjejerna.

Emma Claesdotter-Knutsson menar att resultaten stämmer väl överens med hennes egna erfarenheter från jobbet.
– Ja. Ja, med tio utropstecken efter. Vi har pratat i flera år om hur sociala medier påverkar ätstörningar, och det har exploderat med Tiktok. Det har alltid funnits poddar, bloggar och forum som är pro-ana, men Tiktok har en algoritm som kan leda dig till innehållet.

Det är Tiktoks förmåga att guida användare mot innehåll de verkar vara intresserade av som gör plattformen extra intressant, anser hon. I en utredning tidigare i år kunde DN visa hur barn lätt kan få flöden fyllda med våld, vapen och inlägg om psykisk ohälsa.
Om appen känner att du är intresserad av viktminskning kommer du att matas med mer innehåll om samma ämne. Vilket är vad tjejerna i forskningsstudien beskriver.
– Algoritmerna gör att om de haft en dålig dag och tittat på material som triggar dem så körs flödet sedan, säger Emma Claesdotter-Knutsson.
Även om studien är liten finns det hopp forskarna att det kan förändra rutinerna inom ätstörningsvården i Region Skåne.
– Vi tänker införa fler samtal om vad patienter gör på nätet, den frågan kommer de aldrig att få annars. Men med stöd av den här studien kan vi säga att de ska få frågor om hur mycket de konsumerar innehåll som är pro-ana och hur det får dem att må, säger Emma Claesdotter-Knutsson.

Tiktok har kritiserats i flera år för innehåll som uppmuntrar till ätstörningar, och har följt efter vidtagit åtgärder för att stoppa den typen av material. De hänvisar nu också till hjälplinjer för användare som skriver in sökord relaterade till ätstörningar.
“Vi tillåter inte innehåll som främjar ätstörningar eller farliga viktminskningsbeteenden, inklusive marknadsföring av relaterade produkter, och vi tar bort 89 procent av innehållet som bryter mot dessa regler innan det rapporteras till oss”, skriver Lukasz Lindell på Tiktoks pressavdelning i en kommentar till DN.

Flickorna som ingick i studien lyfter samtidigt fram bra aspekter av Tiktok.
– De upplever det positivt att de får en gemenskap genom att följa andra som blivit friska, något vi inte kan ge genom vården. De säger att de fått hopp och stöd från andra i samma situation, säger Emma Claesdotter-Knutsson.
Uppväga det positiva eller det negativa?
– Utifrån den här studien är Tiktok mer av en negativ kraft på gruppnivå. Jag skulle faktiskt önska att alla som går in i ätstörningsbehandling tar en paus från sociala medier.
Något som tonåringarna i studien själva efterlyser är att deras föräldrar ska ta ett större ansvar för hur de använder sociala medier.
– Deltagarna själva önskar att deras föräldrar skulle ha mer kontroll och insikt i hur mycket de sitter på Tiktok, vad de tittar på och hur de känner för det de ser. Det kommer fram i alla studier jag gjort om barn och skärmar, barnen vill att deras föräldrar ska finnas där för dem, säger Emma Claesdotter-Knutsson.

Fredrika Sandell som är generalsekreterare i riksförbundet mot ätstörningar Frisk & fri menar att berättelserna är bekanta.
– Det här känner vi väldigt väl igen från stödsamtal med unga, Tiktok är en stor del av deras liv och det påverkar deras välmående, säger hon.

Precis som forskarna konstaterar tror hon att det finns två sidor av myntet.
– Det finns friska förebilder som kan visa att man kan bli frisk från en ätstörning, det ger hopp och inspiration och man kan stötta varandra på olika sätt. Samtidigt finns det ohälsosamma och destruktiva sådana. Fysiskhet, smalhetsideal och konkreta, ibland väldigt farliga tips om hur man når idealet, säger Fredrika Sandell.

Läs också:
Så här påverkade Tiktok hennes ätstörning: “Ju smalare jag blev, desto fler följare”
Barnen berättar: stympade kroppar, viktminskning och självmord
Forskare: Finns det ett samband mellan sociala medier och missnöje med kroppen