I ett hörn av vardagsrummet står trästolen bredvid färgburkarna den skulle ha haft vid det här laget. I andra hörnet tronar det stora akvariet – tomt på både vatten, växter och fiskar. I bokhyllan står det trasiga porslinet som en vacker dag ska bli ett mosaikbord. Som garnet till makramelyktan där skvallerrepet ska hänga. Och porslinsfärgen som kunde ha förgyllt fläderflaskor hoppas nu på äppelcider istället, eftersom cidern gått ur mig.
Den tar mig osökt ut i trädgården där äpplena börjat glasera och vill plockas till den stora mustdagen. Här finns blåbär och hallon som skulle ha sylts och vinbär som tagits av rådjuret.
På verandan står en omonterad kattstege som ska hjälpa katterna in och ut istället för att väcka mig varje natt. Där finns också bokklubbsboken, en femhundra sidor lång bok som måste läsas innan hösten börjar. På bordet står fotogenlampan som varken är polerad, oljad eller har ett nytt runt brännarglas som det är tänkt.
I köket står en fåtölj i julrött manchestertyg som väntat i månader på ny fåreklädsel, ett köksbord som skulle ha varit Sundborngult för flera år sedan och en stenhård kökssoffa i brist på dyna.
På det icke-tvållade golvet vilar två halvklädda stolar och en ohängd begagnad hylla som väntar på fästen och en betongborr. Den nya diskbänksbelysningen lyser med sin frånvaro och skafferihyllan som ska skapa ordning i röran är ofärdig. I garderoben finns alla plagg som behöver knappar och i fönstret står en tom hydrokulturväxt, tänkt att ge året runt skörd av basilika, koriander och rosmarin.
Har jag glömt något, ja massor, men varken du eller jag orkar längre. Jag är tydligen ingen projektledare. Snarare en projektsamlare och en projektägare.
Själva definitionen av ett projekt sägs vara “En tillfällig satsning för att producera en unik produkt eller tjänst.” Ett projekt kräver också en början och ett slut samt resurser och gärna en egen budget.
Tyvärr har jag inte haft resurser till allt hantverk i sommar och budgeten har varit överdragen länge. Det enda projektet jag bemästrat med att ro i land är semestern. Det är definitivt över nu.
Läs mer body-serier av Jessica som när hon inser att det är nästan lika riskabelt att köpa cigaretter som att röka cigaretter.
