Sexåringarna där hade ett genomsnittligt ordförråd på bara 2 000 ord, medan det vid den åldern förväntas vara 6 000 till 8 000 ord.
När det idag kommenterar förskolans kommunalråd i Göteborg Blerta Hoti (S). det förslag som läggs fram för beslut nästa vecka, den studien ligger i bakhuvudet.
– Ojämlikheten leder till extremt olyckliga effekter. Vi har nu haft en konstruktiv dialog inom den rödgröna styrelsen. Men jag hoppas att vi kan komma överens i stort. Tyvärr fanns det hinder i hjulet från partier i Alliansen när de styrde förra mandatperioden, säger Blerta Hoti.
Hon säger också att för henne, med sin egen bakgrund som flykting, är språket och att minska segregationen “en av mina viktigaste frågor”.
– För att skapa större jämlikhet för barnen måste personalen behärska god svenska, oavsett bakgrund.
Redan en rapport i Göteborg city 2020 i praktiken bedömt de ansträngningar som gjorts hittills. Utredarna skrev till exempel: “Förskolepersonal behöver kunna se vad barn har tagit till sig men också förstå om barn har förstått.”
Förra året saknar också åtta procent av de tillsvidareanställda förskollärarna och barnskötarna formell utbildning för jobbet.
Det har inte politikerna var oense om bristerna, men de som motsatte sig att införa formella språktest vid rekrytering har ofta hänvisat till att det redan nu är svårt att överhuvudtaget hitta personal att anställa.
Det har blivit många resor och i november 2021 togs beslut om att “ta fram ett förslag på hur språkprov i svenska språket kan ingå i rekryteringen till förskola och pedagogisk omsorg.”
Den gången var det Demokratiska partiet som tillsammans med Socialdemokraterna drev på att få med ordet “språkprov”, medan dåvarande Alliansen ville hålla sig till “validering”.
Men först nu, tre år senare, finns en konkret plan. Men också under nya politiska förutsättningar.
Idag styr Socialdemokraterna tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet som då, 2021, inte ville se några språktest. Förslaget som de rödgröna har enats om och därmed har majoritet för handlar dock inte bara om att införa ett digitalt språktest för nyanställda.
Det finns även uppdrag att stärka modersmålsutbildningen i förskolan och stimulera till frivilliga personalutbyten mellan förskolor i stadsdelar med olika behov.
S, V och MP anger uttryckligen att proven endast ska gälla nyanställningar. Men förvaltningen skriver i sitt yttrande att språktestet “även kan användas som ett verktyg för att kartlägga befintlig personals språkliga kompetens”.
På DN:s fråga om varför testet ska bara gälla nyanställningar, svarar nämndens ordförande Blerta Hoti:
– Det är komplext med tanke på att befintlig personal redan har gått en utbildning och de flesta som kommer in där har godkänt betyg i svenska 1.
– Det är också viktigt att detta inte sker godtyckligt och att det är rättssäkert. Och en språkbedömning kan fortfarande göras, säger hon och påpekar att sex miljoner har öronmärkts i år för studier i svenska på arbetstid.
I Göteborgs system förkastas den välkända Botkyrkamodellen, som använt ett test under ett par år. Istället köper staden och andra kommuner i regionen in tester från företaget Educateit.
Även om Blerta Hoti alltså hoppas på bred samsyn nästa vecka, det ser inte ut så, eftersom partierna Demokraterna, M, L och KD lägger fram ett eget förslag.
De parter vill att provet även ska användas “när det råder osäkerhet” om kompetensen även när en arbetssökande har godkänt betyg och de skriver även att “språkprovet ska också användas som ett verktyg för att kartlägga den språkliga kompetensen hos befintlig personal. .”
De avvisar förslaget att också stärka modersmålsutbildningen för barnen.
Styrelsens andre suppleant Ordförande Jessica Blixt (D) säger:
– Det här testet har verkligen blivit försenat och dragit ut på tiden. Min tolkning är att Vänsterpartiet gjorde motstånd och ville arbeta in detta i modersmålsundervisningen. Det har inget med språktester för anställda att göra. Vi tycker också att det är viktigt att provet ska gälla timanställda och vikarier.