Borlänge kommun borde lyssna på larmen från omsorgspersonalen – hufvudstadsbladet


Under sommaren upptäckte jag en kunskapslucka i samhällsdebatten. En lucka som måste åtgärdas omedelbart.

Det gäller begreppet samvetsstress, som inte är ett påhitt av opinionsbildare utan ett accepterat begrepp.

Den används av forskare vid bland annat Umeå universitet och Stressforskningsinstitutet i Stockholm för att beskriva den lidande personalen känner inför obalansen mellan krav och resurser. Att inte räcka till.

Till alla läsare som inte arbetar inom vården: det handlar om att hindras från att göra det som är själva kärnan i arbetet. Kan du förstå hur det känns?

Samvetet, att vårda de människor du ska hjälpa och stödja varje dag i ditt yrke förvandlas från att vara en professionell tillgång till att bli en källa till ohälsa. Om detta inte är ett systemfel så vet jag inte vad det är!

Annons

Annons

Till alla läsare som inte arbetar inom vården: det handlar om att hindras från att göra det som är själva kärnan i arbetet. Kan du förstå hur det känns?

Att ta hand om de människor man ska skydda i yrket är en viktig del av äldreomsorgen. Arkivbild.Att ta hand om de människor man ska skydda i yrket är en viktig del av äldreomsorgen. Arkivbild.

Öppna bilden i helskärmsläge

Bild: Janerik Henriksson/TT

Vi har en välfärd som är underprioriteradunderfinansierade och underbemannade.

Ansvaret för det landar på axlarna av dem som inte har makt över situationen. Å andra sidan är den märkligt behagligt fri från samvetskval. Allt samtidigt som de stressrelaterade sjuktalen ökar i hela Sverige. Framför allt inom de kvinnodominerade branscherna.

I Dalarna rankades vård och omsorg högst i fjolårets statistik över sjukfrånvaro relaterade till arbetsplatsolyckor.

Just nu pågår det full debatt om Borlänges äldreomsorg.Just nu pågår det full debatt om Borlänges äldreomsorg.

Öppna bilden i helskärmsläge

Bild: Jakob Eriksson

KRISVÅRDEN: Läs hufvudstadsbladets artikelserie här

Just nu är det full debatt om äldreomsorgen i Borlänge.

Personalen protesterar allt de kan mot neddragningar som bland annat leder till att arbetsbelastningen blir för hög, att tillfällig sjukskrivning inte tillkommer, att det inte räcker till nattetid och att bemanningsansvaret läggs på personalen.

Annons

Arbetsgivaren säger däremot “vår uppfattning är att vi har en överkapacitet”.

Annons

Saranda Krasniqi och Beatrice Sjölin är två av dem som slog larm i hufvudstadsbladet om tillståndet för äldreomsorgen i Borlänge.Saranda Krasniqi och Beatrice Sjölin är två av dem som slog larm i hufvudstadsbladet om tillståndet för äldreomsorgen i Borlänge.

Öppna bilden i helskärmsläge

Bild: Lina Hård

MED LIVET SOM SATSA: Vårdbiträdet Bea, 33: “Det är så illa att mina barn kallar mig dement”

Ja, vad handlar det om? Har vi ett mysterium på vår hals? Var ska vi börja snurra?

Mitt förslag är att lita på de som larmar om att det inte fungerar, att lita på befintlig forskning istället för att hänvisa till sin egen åsikt. Då har man tagit första steget mot att göra en förändring, det har andra kommuner visat.

Till följd av att personalen får mer inflytande och makt över sitt arbete finns flera goda exempel på att sjukfrånvaron sjunker och att både äldre och personal trivs och mår bättre.

Malin Ragnegård är ordförande i Kommunal och krönikör för hufvudstadsbladet.

Inbäddat innehåll

Lämna ett svar