Kostnaden för insatsen i Sarek – minst 200 000 | hufvudstadsbladet

På torsdagseftermiddagen hittades paret från Eskilstuna som fjällräddningen sökt i Sareks nationalpark sedan i måndags.

Paret mådde bra, men deras vandring hade tagit längre tid än väntat.

För Stefan Källström, polis och fjällräddningssamordnare i Norrbotten, och hans team var det en av många insatser i somras.

– Det som var mest alarmerande för oss i det här fallet var att mannens arbetsgivare inte hörde något från honom trots att han sa att han skulle vara tillbaka på måndag.

25 000 kr i timmen

Fjällrädningen ingår i den statliga räddningstjänsten och leds av polismyndigheten. Vilket innebär att det är skattefinansierat.

– När vi ska göra sökningar i så enorma områden som Sarek nationalpark måste vi ha flera helikoptrar i luften. Och det kostar minst 20 000–25 000 kronor i timmen per helikopter. Plus att vi har personal till hands som också tar betalt per timme. Det kommer att bli en jätteorganisation.

Vad kostar en sådan insats som nu med paret i Sarek?

– Åh, herregud. Nu hann man inte skala upp till full huggning utan både fjällräddare och helikoptrar var inblandade. I det här fallet kanske det blev 200 000 eller mer. Jag vet inte riktigt. Om det hade varit ett avancerat sök, om det hade gått dåligt och det hade varit svårt att hitta dem, kunde en sådan insats pågå i veckor. Och då blir det enorma pengar.

Sjöräddning och bergsräddning har liknande uppdrag, men det är stor skillnad. Sjöfartsverket har tillsyn över sjöräddningen, som också är en frivillig organisation, men den finansieras helt av sponsorer.

Samtidigt som skattebetalarna betalar för fjällräddningen.

– Det är lite konstigt. Jag förstår inte varför staten har gjort det, säger Stefan Källström.

Rekordmånga fall i sommar

I Norrbotten är det över hundra personer som är inblandade i fjällräddning.

– Vårt uppdrag är att rekrytera, utbilda, betala och utrusta fjällräddningen. Fjällräddarna får en avgift för att använda egen utrustning som släp och skotrar. De får även milersättning och en timersättning, förklarar Stefan Källström och berättar vidare att de bara rekryterar folk från området för att få de med bäst lokalkännedom.

– Våra fjällräddare är oerhört skickliga och motiverade, säger Stefan Källström och berättar att det har varit en intensiv sommar.

– Vi i Norrbotten har haft rekordmånga ärenden mellan 6 juni och 15 augusti. Runt 40 stycken. En stor del av den finns uppe på och runt Kebnekaise.

Hämtas efter Tiktok-funktionen

Stefan Källström berättar att fjällräddningen ofta ger sig ut på insatser som orsakas av att människor är dåligt förberedda för en vandring.

– Vi ser hela tiden att folk är dåligt förberedda, många överskattar sin fysiska förmåga och har dålig utrustning.

– För några veckor sedan var det två unga killar som hade sett ett inslag på Tiktok och ville göra samma sak. De kom upp till Kiruna, kom till Nikkaluokta och därifrån är det 19 kilometer att gå upp till Kebnekaise fjällstation. Där uppe vilade de knappt, och de hade varken utrustning eller fysik för påfrestningarna. Tillslut var de så trötta att de inte orkade gå ner, de ringde larmet och vi fick hämta dem med helikopter.

– Och så här går det till, det är väldigt vanligt att folk slår larm för bagatellskador eller att de bara är trötta.

Mannen begärde skilsmässa på berget

Stefan Källström har dock upplevt mer extrema samtal än bara trötthet.

– För ett antal år sedan ringde en man in och sa att hans fru var skadad. Vi skickade ut ett bergsräddningsteam. När de kom fram visade det sig att denna kvinna inte var skadad, mannen hade ljugit. Men vi har redan inlett en satsning.

– Och så visade det sig att det här paret hade äktenskapsproblem. Mannen hade blivit galen, bett om skilsmässa där och då på berget och ville till varje pris åka hem. Han sa att han inte ville följa med henne eftersom det skulle ta flera dagar. Det fjällräddningen gjorde då var att säga att de kunde ringa helikopterbolagen och fråga om de kan flyga ner dem.

– Det skulle kosta dem 25 000 kronor, men det tog de.

“Annars dör de”

Fjällräddningen i Norrbotten har det mesta att göra under sommarmånaderna, men hösten kan också vara intensiv.

– Nu går vi in ​​i säsongen med jakt och bärplockning, det ska vi absolut jobba på. Och sök efter en enda försvunnen person, det kan kosta enorma pengar. Vi använder alla våra resurser och det kan kosta vad det vill.

Om Stefan Källström blir frustrerad när fjällräddningen går ut för att rädda folk som är dåligt förberedda?

– Jag har jobbat med det här i över 20 år och gått igenom alla led. Inget förvånar längre när det kommer till mänskliga brister. Det är som det är.

– Vi måste få ner dem, annars dör de. Och i sommar har vi haft några fall som har varit livräddande, hade vi inte kommit så hade de inte klarat det.