Förutom flera internationella åtaganden När det gäller biologisk mångfald måste Sverige också genomföra den nya naturrestaureringslagen som ålägger oss att återställa 30 procent av skadade ekosystem till år 2030.
Regeringen har gett Miljömålsberedningen i uppdrag att utreda hur Sverige ska uppfylla sina åtaganden. De politiska förhandlingarna inleds på måndag.
De handlar då om ett förslag till förslag som nämndens kansli har tagit fram i samråd med sakkunniga.
Men redan innan de politiska förhandlingarna har inletts, utkastet väcker hård kritik. Kristdemokraternas företrädare Carl-Wiktor Svensson skriver in en debattartikel i ATL att “ägandet går i sjön”. Han menar att förslagen som rör den svenska skogen är “både alarmerande och djupt problematiska”.
Även skogsindustrin har kritiserat utredningen.
Tillsammans med Moderaternas företrädare John Widegren har Carl-Wiktor Svensson lämnat in en kravlista med 17 poäng till förhandlingarna.
DN har tagit del av kravlistan från ledamöterna, samt flera av sekretariatets textförslag. Källor till DN med tillgång till utredningen uppger att oenigheten är djupast i synen på skyddsvärd skog.
Sekretariatet föreslår ett förbud mot avverkning av urskog och naturskog, som totalt beräknas påverka 1,5 miljoner hektar produktiv skogsmark – eller 6,5 procent av den produktiva skogsmarken i Sverige.
Medlemmarna i de båda Tidöpartierna skriver att de inte vill se något generellt förbud mot avverkning i vare sig naturskogar eller urskogar.
De motsätter sig också förslag om förlängda cykeltider (att träden får växa längre innan avverkning) och att finansiera avverkningsanmälningar med en avgift. Istället vill man införa en avgift på överklaganden av logningsanmälningar.
För Altinget tidningen uppger Carl-Wiktor Svensson att de inte kommer att kompromissa med sina 17 krav.
Nu har Miljömålsberedningen ordförande Lars Tysklind (L) begärde att få tidsfristen förlängd, från den 2 december 2024 till den 15 februari 2025 – något som Altinget var först med att rapportera om. Anledningen, skriver han i ett brev till regeringen, är bland annat “utredningsfrågornas i huvudsak komplicerade och komplexa karaktär”.
Miljöpartiets representant i Miljömålsnämnden är Maria Gardfjell. Hon är starkt kritisk till hur de två ledamöterna från Tidöpartierna agerar.
– Vi sitter i en utredning som har fått ett direktiv att komma med förslag på hur man ska klara klimatet kopplat till skogsbruket men även biologisk mångfald. De beter sig som om Sverige inte ens är medlem i EU. Det är inte seriöst, säger hon.
Maria Gardfjell understryker att EU-lagstiftningen är bindande, och tycker att ledamöterna i så fall bör ha några alternativa idéer om hur Sveriges åtaganden ska uppfyllas.
– Vår uppgift är att komma med förslag på vilka åtgärder som är möjliga för att åstadkomma detta. Det är en sak att Sverige kan försöka påverka EU, men beslutad lagstiftning gäller. På vilka andra områden ska vi inte följa lagstiftningen? Är det en officiell linje från regeringen att man kan strunta i vissa lagar?
Skogarna som utredningen handlar om beskriver Maria Gardfjell som den mest värdefulla natur Europa har.
– De svenska fjällskogarna är av globalt värde för biologisk mångfald. Kampen står mellan EU:s lagstiftning, som har skärpts för att skydda dessa skogar, och politiker som gärna gör pappershanddukar av urskogar och naturskogar, säger hon.
DN har sökt Carl-Wiktor Svensson (KD) och John Widegren (M).
Moderaternas pressavdelning skickar ett skriftligt svar från John Widegren:
“Jag kommer inte föregripa utredningens diskussioner, eftersom det är en pågående process. Det är ingen hemlighet att Moderaterna står upp för svenska skogsägare och deras frihet. Moderaterna tycker inte att andelen skyddad skog ska öka. Sverige ska använda skogen mer, inte mindre Ägande och användarrättigheter är viktiga för oss.”
Läs mer:
Detta är vad vetenskapen säger om skogarnas klimatfördelar
Naturvårdslagen godkänns – mot Sveriges vilja
Minskat kolupptag i skogen – mer än utsläppen från all inrikestrafik i Sverige
