Något jag hoppas Svantesson har i åtanke när hon börjar dela ut pengarna är alla landets låg- och gymnasieelever som nu har börjat höstterminen. För många elever är det en svår tid med läxor, prov och plugg framåt – och särskilt svårt för dem som har en neuropsykiatrisk diagnos.
Jag har själv en neuropsykiatrisk diagnos (NPF). Det är exakt 20 år sedan jag började gymnasiet på Fredriksdalskolan i Lidköping, en tid jag minns som igår. Det var extremt turbulent, med en svår kombination av tonårsproblem med psykisk ohälsa. Jag vill tacka de lärare som ändå hjälpte mig att kvalificera mig till gymnasiet och även få högsta betyg godkänd i flera ämnen.
Tjugo år senare Jag ser inlägg på sociala medier från andra föräldrar som upplever exakt samma problem som jag hade. Det är deprimerande att känna igen sig i de inlägg som beskriver exakt samma beteendeproblem, omöjliga krav och missförstånd och i vissa fall även en försämring med de allt hårdare kraven.
Jag är tacksam för att jag hade turen att få rätt stöd under min tid och att jag nu 20 år senare jobbar som IT-konsult inom musikbranschen och nyligen lyckades säkra ett skivkontrakt med ett av Sveriges mest framstående skivbolag. Det är min önskan att alla dagens elever ska uppleva framgångar och möjligheter framför sig som vuxna, och inga livschanser ska behöva förstöras av tröga standarder som inte accepterar dem som de är.
När jag gick i skolan hade jag en förhoppning om att 20 år senare (idag) skulle skolan vara en mycket bättre plats för oss med autism/adhd, men tyvärr har ingenting hänt. Snarare har situationen blivit ännu värre för dem som ska börja gymnasiet på grund av en skolpolitik som ställer allt högre krav på just det som denna grupp har svårt för.
För mig är det obegripligt att regeringen tillsatt en utredare för att eliminera möjligheten till extra justeringar. Jag önskar att denna utredning omedelbart kastas i papperskorgen!
Jag vädjar till Elisabeth Svantesson att regeringen avsätter minst en av dessa 60 miljarder kronor som finns att reformera 2025 för att göra skolan till en trevlig plats för alla elever, även de med neuropsykiatriska diagnoser.
Jag önskar att en del av detta budgetutrymme används för att stärka elevhälsan, möjliggöra fler insatser för elever med NPF, till exempel med mer flexibla undervisningsformer som distansundervisning (som fanns under pandemin och som Det har svenska forskare visat var framgångsrik för elever med NPF under pandemin när undervisning skedde på distans).
Mer om insändare: Så här skriver du på insändare och svar
Fler insändare: dn.se/insandare
