Carlsson i “Hemsöborna”, Danjel i “Utvandrarna”, Gustafsson i “Vem älskar Yngve Frej” och Emils pappa Anton i “Emil i Lönneberga” – listan över roller som inristade honom i den svenska folksjälen kunde redan göras lång. Fler stora roller på tv, film och scen följde, liksom förvärvet av hans egen teater, om än en mycket liten sådan. Lägg till ytterligare fyra skivor med låtar (om man räknar den postuma “Aftonro” från 2005).
Mattias Edwall, fotograf och son, minns första gången han hörde sin pappa sjunga.
– Jag tror att det var någon gång på 1970-talet. Han var kontaktperson för VPK och deras partiledare CH Hermansson under en valrörelse, säger han.
Som överlevande har gjort Mattias Edwall och systern Malin har gett sin välsignelse till skivan med tolkningar signerad Daniel Ögren med vänner – Anna Ihlis, Ulrik Ording, Anna Ahnlund och Are Lauritzen – som ges ut för att uppmärksamma mångbegåvade jubilarens musikaliska arbete. DN har samlat dem för en pratstund om den vise poeten Allan Edwall.
– Jag är glad att du som är så ung är intresserad av gubben, säger Mattias Edwall.
För Daniel Ögren, artist under eget namn och medlem i Dina Ögon, var det inte självklart att tacka ja när skivbolaget Playground Music frågade om han ville ta sig an fyra valfria låtar av Allan Edwall. Han slits med att tolka andra artister.
– Om man vill göra något som någon annan redan har gjort, då måste man göra det bättre. Men det brukar inte fungera. Istället måste man göra det på sitt sätt, säger han och fortsätter:
– Det fungerar inte alltid heller. Just i det här fallet tyckte jag att det fanns utrymme att göra något helt personligt, det var något tillåtande och öppet över låtarna.
Den visuella traditionen är dock full av tolkningaroch både Bellman och Taube, samt Olle Adolphson och Allan Edwall tolkas ständigt. Frågan är om vi skulle ha någon sångtradition att tala om om inte de gamla sångerna ständigt tolkades av nya generationer, på scen och på skiva.
Musikern Anna Ihlis – som 2018 tolkade den numera sällan tonsatta poeten Erik Axel Karlfeldt, känd bland annat för dikten “Jag dansade en sommar” och som fick Nobelpriset i litteratur efter sin död – menar att tolkningarna är själva livsnerven i musiktraditionen.
– Jag ser det som en kulturell handling, tolkningarna ger nya ingångar, säger hon.
Allan Edwall har har inte belönats med ett postumt Nobelpris, utan en postum Grammy i kategorin årets sångerska. Året var 2006 och hans inspelade sånger hade samlats i cd-lådan “Alla Allans sånger”. Boxen ges nu ut igen, men i ny kostym. Det daterade formatet har ersatts av en bok – med tre skivor instoppade i pärmarna – som samlar alla visuella texter. Boken innehåller även bilder på Allan Edwall, några tagna av sonen Mattias.
– Jag är ett skilsmässobarn och blev vän med min pappa först i vuxen ålder. Vi hade en uppgörelse när jag var i tjugoårsåldern, vilket var en ny början för oss, säger han.
Men hur var det, såg Allan Edwall sig själv som psalmsångare?
– Nej, han såg sig själv som en skådespelare. Sedan skrev han även pjäser, monologer, romaner och sånger. När han inte stod på scen skrev han, säger sonen.
Allan Edwall var ingen utbildad sångare och var enligt Mattias riktigt dålig på både piano och gitarr. Det enda instrument han behandlade rimligt var munspelet. När det kom till melodierna nynnade han på något som han sedan fick hjälp att tona.
– Som sångare använde han det han lärt sig som skådespelare. Hur man pratar och hur man beter sig för att berätta en historia, säger sonen.
– Det är det jag gillar med hans låtar, att de är som hela historier, säger Anna Ihlis.
Skådespeleriet fortsätter igen på flera sätt med den vise poeten Allan Edwall, inte sällan i ett slags rollpoesi. Han gestaltar allt från en nedbruten alkoholist som blandar “sin T-sprit med kir” medan “stumsvanen leker i viken” (“Sommervisa”) till en hjärtekrossad make som gjorde sig av med Jaggan och Pekingese och reste jorden runt. att radera minnena av sin otrogna hustru – men misslyckades (“Gullygubben”).
Låtarna är ofta tragiska, men lika ofta komiska. De har också kallats för burleska. Som politiskt.
– När jag tänker på Allan som en klok poet skulle jag vilja gruppera honom tillsammans med Bengan Janson, Ewert Ljusberg och Stefan Sundström, säger Anna Ihlis.
– Bengan, pappa och Kristina Lugn hade faktiskt ett band ihop. De kallade sig The Inconsolable och turnerade på olika bibliotek i Stockholm, säger Mattias Edwall.
Kristina Lugn var vännen som sörjde Allan Edwall till sin egen död, och som efter hans död tog över Teater Brunnsgatan Fyra, den minimala teater som Allan Edwall startade i Stockholm 1986. Idag drivs den av Martina Montelius, dotter till Kristina Lugn.
Att det var det i ett politiskt sammanhang att Mattias Edwall första gången hörde sin pappa sjunga hans sånger är inte förvånande. Allan Edwall var bland dem som aktivt engagerade sig, i VPK, men även i Amnesty och Nej till EU, i fackliga strejker och alla möjliga slags demonstrationer.
– Det är inspirerande att vara politisk på det där förankrade sättet. Idag handlar det ofta om att artister tar ställning genom att skriva på listor. Det är också bra, men jag kan känna att det blir lite flyktigt, säger Anna Ihlis.
– Det ska också gå snabbt. Jag önskar att det fanns mer eftertänksamhet, säger Daniel Ögren.
Oavsett politisk hemvist, eller bristande intresse för politik, sympatiserar dikterna ofta med den lilla människan, och med den som har kommit vilse.
Men inte bara människor kan halka – det kan hela samhällen också. Så var fallet med Allan Edwalls jämtländska hemstad Hissmofors när pappersbruket lades ner.
– Pappa tyckte det var väldigt svårt att se att stan och Folkets hus, som han hade en varm relation till, började förfalla, säger Mattias Edwall.
Allan Edwall gjorde det till en vana att låta uppsättningarna på Teater Brunnsgatan Fyra spela som gäster i Hissmofors Folkets hus under trettondagen. Han skänkte biljettintäkterna till upprustningen av huset. Dessutom instiftade han ett stipendium som skulle gå till en skådespelare med skådespelartalang.
– Men det fick snabbt breddas till att även omfatta andra artister. Särskilt skådespelare visade sig vara en bristvara bland jämtlänningarna, säger Mattias Edwall.
Hissmofors folkhus finns kvar och kommer att fira sin välgörare på hundraårsdagen.
Allan Edwall dog den 7 februari 1997. Han var då 72 år gammal och hade för ett år sedan diagnosen cancer. Den årliga gästkonserten ägde rum samt utdelningen av stipendiet som det året gick till oboisten Anna Charlotta Nässen. Efter återkomsten till Stockholm blev sjukdomen värre.
– Han kom in på Karolinska och kom aldrig ut igen. Pappa ville inte dö. Han tyckte att han var för ung. Det kan jag hålla med om i dag, säger Mattias Edwall och fortsätter:
– Pappa dog på en fredag men sjukhuset sa att de kunde anmäla det på måndag. De förstod vilket mästarliv det skulle bli.
Livets förbannade korthet är ett återkommande tema i Allan Edwalls sånger. Om livet inte är “en sand som rinner i ett timglas” (“Du och jag”) så har det gått till spillo “på snus och knull och trav” (“Hope”). Men den vackraste och mest Allan Edwallian kanske ändligheten ångras ändå i låten “Plötsligt en dag” – som tolkas av Daniel Ögren med vänner.
Du har knappt kommit när du rusar ut
Evigheten krymper till minuter
Älskad här med din vitlinglyra
Snart kommer det lyckliga slutet
Ingenting kommer att bli sig likt som tidigare
Allan Edwall
Var skådespelare, författare, regissör, teaterchef, poet med mera.
Debuterade som en klok poet och skivartist vid 55 års ålder med albumet “Grovdoppa” (1979) som följdes av “Färdknapp” (1981), “Gnällspik” (1982), “Vetahuteri” (1984) och postuma “Aftonro” ” (2005).
Den 25 augusti skulle han ha fyllt 100 år. För att uppmärksamma honom som en klok poet släpps boken “Alla Allans sånger” som samlar alla publicerade sånger på tre cd-skivor, alla kloka texter och texter om honom av Kristina Lugn, Göran Greider, Björn Ståbi och Johan Erlandsson. Samma dag släpps ep:n “Daniel Ögren med vänner tolkar Allan Edwall”, som innehåller tolkningar av “Vuggvisa”, “Plötsligt en dag”, “Dynster vals” och “En kråka flög”.
Vännerna som hjälper Daniel Ögren att tolka låtarna är Anna Ahnlund, Anna Ihlis, Are Lauritzen, Edvin Nahlin, Love Örsan och Ulrik Ording.
Fira Allan Edwall 100 år
Krokomshallen i Krokom firar med en helkväll med musik. Bengan Janson och Tina Ahlin sjunger Allan Edwall-låtar tillsammans med en kavalkad av före detta Allan Edwall Fellows. 25/8.
ABF-huset i Stockholm firar med en hyllningskonsert. Det är Föreningen Professionella Trubadurer och Dramaten som står bakom konserten. 25/8.
Dala teatern i Falun firar med föreställningen “Allan – För allt stort och starkt är byggt av smulor”. Premiär den 28 september.
Teater Brunnsgatan 4 i Stockholm är stängt för en renovering utan fast slutdatum, men kommer att markera jubileet vid nyöppningen.
Mariestads teater firar tillsammans med Visans Vänner i Skaraborg med en hyllningskonsert. 25/8.
Bild på detta galleri i Stockholm hyllar Allan Edwall genom att visa Mattias Edwalls bilder på sin pappa. Vernissage och releasefest för “Daniel Ögren med kompisar som tolkar Allan Edwall” och “Alla Allans visir”. 24/8.
Orangeriet i Skebobruk, Norrtälje, firar med en helkväll. MarlonBrando spelar och sjunger sånger från Allan Edwalls repertoar. Författaren Johan Erlandsson berättar om skådespelarens liv och arbete. 25/8.
Litteraturhuset i Uppsala firar med öppen scen för alla som vill sjunga något av Allan Edwall eller berätta en anekdot om honom. 25/8.
