Fredrik Sjöshult
Hans Knudsens plats i östra Köpenhamn den första tisdagen i augusti. Klockan är över sex på kvällen när en handgranat kastas mot en kiosk som ligger inklämd mellan en tandläkarmottagning och en kinarestaurang. Explosionen skakar kvarteret och det börjar brinna.
I samma ögonblick börjar danska polisens jakt på de skyldiga och en svart Peugeot blir snabbt intressant. Det är en hyrbil från svenska OKQ8 som fångas av övervakningskameror hos Hans Knudsen.
Till skillnad från i Sverige har dansk polis möjlighet att följa bilar med hjälp av kameror som automatiskt läser av registreringsskyltar.
Foto: Polisens förundersökning
När jag följde rättegången mot de fem mördarna från Rinkebygänget Death Squad som åkte till Köpenhamn för att mörda två män i rivalen Shottaz stod det klart att kamerorna var avgörande.
Ett vittne på mordplatsen noterade registreringsnumret på Death Squads flyktbil och ringde polisen som kunde följa efter den till en parkeringsplats. Några minuter senare såg de en annan bil lämna parkeringen och det visade sig att den var köpt av DP-killarna. Flyktbil 2 följdes till Århus där ett gripande kunde ske.
Så lätt kan en mördarjakt vara om integritetssökande inte sätter käppar i hjulet.
Som tur är har inte Danmark haft samma problem som Sverige med sådant.
Vägkamerorna med registreringsskyltavläsning ger också resultat i jakten på de skyldiga bakom handgranatattacken mot Hans Knudsens plats. Flyktbilen följs av kameror till Öresundsbron, där även en av de första svenska kamerorna med tekniken kommer att användas där.
Strax efter att svenskarna passerat gränsen på Öresundsbron greps de av svensk polis och en ny framgång i dansk-svenskt samarbete kan firas.
De misstänkta handgranatkastarna sticker ut. Det är en man och en kvinna och till skillnad från de flesta som gick över bron för att begå attacker i Danmark är de över 20 år gamla.
Resten är minderåriga mellan 15 och 18 år.
På ytan har tonen varit hög i Danmark och tidvis har plakatpolitiken varit plågsam de senaste veckorna.
Ingen tror nog på allvar till exempel att stärkta gränskontroller mot Sverige, som beslutades i ett febrilt skede, skulle stoppa svenskar från att rekryteras till danska gängkonflikter.
Jag har letat upp alla gripna vars identitet jag har och bara en av dem är dömd för grovt brott. Vissa straffas på sin höjd för stöld eller ringa narkotikabrott och många är helt ostraffade.
Till skillnad från tidigare svenska gängkonflikter har relativt många av de häktade även traditionellt svenska namn.
Så hur skulle dansk polis hitta dessa svenska “barnsoldater” på bryggan?
Danmarks rikspolischef Thorkild Fogde lyfter inte fram stärkta gränskontroller när jag träffar honom i Köpenhamn. Han väljer också att nyansera framgångarna med till exempel gripanden tack vare danska övervakningskameror med att det ibland också var resultatet av underrättelser från svensk polis.
Rikspolischeferna Lundh och Fogde flankerade justitieministrarna Strömmer och Hummelgaard när den gemensamma planen för kampen mot gängen presenterades i Köpenhamn i veckan.
Foto: Johan Nilsson/TT
Fogde tycker att svensk polis har bra koll på gängmiljöerna och marknadsplatserna där kontraktsmord och bombuppdrag mot betalning annonseras ut.
– Jag tycker faktiskt att svensk polis är väldigt bra på det tekniska området, på vissa områden till och med längre fram än vad vi är i Danmark. Svensk politik har många duktiga tekniker och har tillgång till bra teknik, säger den danske rikspolischefen Fogde.
Den svenska rikspolischefen Petra Lundh är också inne på samma spår när jag pratar med henne och verkar mån om att betona den svenska polisens bidrag till gripandena i Danmark.
Framgång ska inte bara mätas i antalet fångar.
Ännu viktigare är att ingen har dött till följd av att svenska torpeder korsat sundet för att skjuta eller bomba. I gängkonflikternas Danmark har bara en person dött efter en skottlossning i augusti, men där misstänks gärningsmannen vara en dansk.
I flera fall greps barnsoldaterna innan de kunde slå till och det står klart att dansk polis hade möjlighet att rikta in sig på svenskar som kommit till Danmark.
Några exempel:
En 15-årig pojke sågs cykla runt mc-gänget Comanches högkvarter i Bröndby. När han senare greps i norra Köpenhamn var han beväpnad.
En beväpnad 16-åring från Luleå greps på Kastrup flygplats. Även han hade visat intresse för Comanche-högkvarteret.
En 16-årig pojke från Umeå greps på Köpenhamns centralstation innan han levererades vapnet han skulle använda vid en skottlossning. Han har själv erkänt att han kommit till Danmark för att begå brott.
En kille från Lenhovda i Småland grips i Köpenhamn med två handgranater.
Foto: Kenneth Meyer / EXTRABLAD
Från svensk sida har Stefan Sintéus haft en nyckelroll. Han ledde tidigt den nationella satsningen Frigg, som riktades mot nätverket Foxtrot, och när det nu har breddats till att hantera svensk organiserad brottslighet är han ledningsbefäl för södra delen av Frigg.
Stefan Sintéus.
Foto: JOHAN NILSSON/TT
Tidigare har han noterat att rymningar från Sis och HVB-hem har varit en grogrund för gängrekrytering. Under loppet av ett år noterades 2 000 unga som avvikit och 500–600 gick direkt till gängen.
I rekryteringen av barnsoldater för det senaste halvårets gängkonflikter i Danmark är det ytterligare en grupp som sticker ut: Ostraffade småländska pojkar som också var okända för socialtjänsten. Det finns även exempel från andra delar av landet med samma bakgrund.
– De är svårare att fånga, konstaterar Sinteus.
I Danmark har 17 svenska ungdomar häktats under det senaste halvåret. Vissa gripanden är resultatet av att Sintéus och andra på svensk sida larmat om att något är på väg att hända och i andra fall har de varit inblandade i utredningen efter brott.
Skillnaden mot tidigare är, enligt Sintéus, att svensk och dansk polis nu är snabbare att dela underrättelser och arbeta från minut till minut – och i flera fall proaktivt stoppa skjutningar och explosioner.
Men det är inte bara i Danmark som gripandena ägde rum.
Även på svensk sida har ungdomar som misstänks ha varit på väg till Danmark stoppats innan de passerat bron.
Det handlar om tio misstänkta fall de senaste månaderna.
– I vissa fall handlar det om föräldrar som hört av sig efter att ett barn hade betett sig annorlunda, säger Sintéus.
Han är nöjd med att polisens verktygslåda har utvecklats de senaste åren, men han missar möjligheten att agera mot misstänkta brottslingar som är under 15 år. Precis som rikspolischef Petra Lundh efterfrågar han möjligheter till till exempel telefonavlyssning, med tanke på den nya verkligheten med rekrytering av barn i yngre tonåringar.
Sintéus är också imponerad av danskarnas förmåga att spåra bilar med hjälp av vägkameror och hoppas på samma möjligheter i Sverige. Ökade möjligheter att komma åt information i krypterade appar och sociala medier är också en prioritet.
– Det måste hända saker snabbt nu. Vi vill arbeta mer proaktivt för att kunna förebygga våld i ett tidigt skede, konstaterar han.
