Samtidigt har Google ökade sina utsläpp av klimatgaser med 48 procent sedan 2019. Saker och ting hänger ihop, då ökningen nästan helt beror på den stora satsningen på AI. För några år sedan, innan AI-boomen, satte Google upp ett mål om att nå nollutsläpp till 2030. Nu tror företaget inte längre att det kommer att fungera.
För bara fyra år sedan lovade Microsoft att de skulle ha negativa klimatutsläpp till 2030. Sedan dess har de ökat sina utsläpp med 30 procent.
Detsamma gäller andra IT-jättar. För bara fyra år sedan lovade Microsoft att ha negativa klimatutsläpp till 2030. Sedan dess har de ökat sina utsläpp med 30 procent.
Utbildningsprocessen för en enskild AI-modell kan kräva tusentals megawattimmar. Och om man jämför energiförbrukningen för en vanlig Google-sökning med att fråga till exempel Chat GPT så förbrukar den senare tio gånger så mycket el. Den globala energiförbrukningen för AI beräknas tiodubblas inom bara de kommande två åren. Internationell energibyrå har beräknat energibehovet och uppskattar att AI kommer att kräva ytterligare 160 terawattimmar årligen då, åtminstone. Det vill säga ungefär lika mycket som hela Sverige. Deras högsta uppskattning är 500 terawattimmar mer än idag. Det är lika mycket som hela Tyskland.
Användning av el är i sig inte negativt för klimatet. Tvärtom måste vi förändra och elektrifiera allt som tidigare gick på fossila bränslen. IT-jättarna hävdar också att de nästan uteslutande använder förnybar energi. Det har dock visat sig inte stämma. De flesta använder istället certifikat för förnybar energi så att el som kommer från till exempel ett kolkraftverk kan rapporteras som om det kom från solceller.
Den globala energiförbrukningen för AI beräknas tiodubblas inom bara de kommande två åren.
Detta certifikatsystem var tänkt att stimulera produktionen av förnybar energi, men redan för mer än tio år sedan kunde ses att det inte fungerade som det var tänkt. Certifikaten verkar ha störst effekt på företagens klimatrapportering, där de kan påstå sig ha minskat sina utsläpp utan att faktiskt ha gjort det.
Att de datacenter som utgör materialbasen för AI-boomen drar enorma mängder energi är redan idag ett problem både för gamla begränsade elnät, och för annan nödvändig elektrifiering som riskerar att konkurreras ut. Men AI i sig behöver inte vara ett hot mot klimatet.
Allt beror förstås på vad tekniken används till. Nyligen presenterade forskare en recension av effektiviteten av olika åtgärder som införts för att motverka klimatkrisen, en analys som skulle ha varit mycket svår att göra utan AI. Andra forskare använder AI för att kartlägga döende korallrev.
Det senare sker för övrigt i samarbete med Google. Man kan tycka att det är mer att skryta om än att man med hjälp av AI kan lägga ut sitt känslomässiga föräldraansvar på en dator.
Läs mer:
Ledare: Lån till sänkt flygskatt – är det vad Tidöpartierna menar med att investera?
Ledare: Någon måste betala regeringens bensinräkning
