– I Norden kan vi överföra nästan tio procent mer el över tid, vilket såklart är jättebra, säger Erik Ek, strategisk verksamhetschef på Svenska kraftnät.
Det nya sättet att i förväg beräkna hur mycket el som får plats i elkablarna kallas flödesbaserad kapacitetsberäkning och bygger på en EU-förordning.
– Det handlar om att använda mer data från nätverket, den verkliga världen, för att ge en mer rättvisande bild av hur mycket som kan överföras mellan olika delar av Sverige och Norden och mellan Europa och Norden, säger Ek.
Enkelt uttryckt, kan systemet läser bättre av om en linje blir full, då kan elen avledas till andra lediga kablar.
Den 29 oktober trycker de största nätoperatörerna i Norden på knappen. Då blir det premiär för handel, den så kallade dagen-före-handeln. Den 30 oktober blir då första dagen då elen ska delas ut och betalas, enligt det nya systemet. Och effekten blir omedelbar.
— Vi ser att det blir en förändring, säger Ek.
Men även om det totalt sett blir effektivare för Europa och Norden, påpekar kritikerna att svenska konsumenter och företag knappast kommer ut som vinnare, tvärtom.
“Det är korrekt att Sverige inte alltid tjänar på detta”, säger Erik Ek.
Provkörningar har visat att elpriset stiger för de flesta, förutom i elområde 4 (Södra Sverige), som preliminärt får två procent lägre elpris än med det gamla, idag gällande, systemet.
Övriga Sverige (elområde 1-3) får cirka tio procent dyrare elpriser
Övergripande vilja flödesbaserad kapacitetsberäkning utjämnar priserna, enligt Ek.
Mer kraft har kunnat köras ner söderut, säger han.
Det har också visat sig att vissa områden i Norge får lägre elpriser när de kan använda det svenska elöverföringssystemet för att transportera el från norr till söder.
— Vi har nytta av varandra, säger Erik Ek.
När Sverige har de högsta elpriserna, bitande kalla vinterdagar, borde svenska konsumenter kunna dra nytta av det effektivare elöverföringssystemet, menar man.
