Jag trodde att ett snabbt stigande ekonomiskt humör, fallande inflation, breda löneökningar, sänkta räntor och rekordstora skatteåterbäringar skulle föranleda en vändning i den tröga svenska ekonomin i vår.
Men nej. Inte ens Taylor Swifts tre megakonserter i Stockholm hjälpte. Helt färska siffror från Statistikverket motbevisar nu den underrättelsen.
Läs mer: Carl Johan von Seth: När vänder svensk ekonomi? På kvällen den 17 maj
Under månaderna april–juni istället krympte den svenska ekonomin. Igen. Dels berodde det på att hushållen – återigen – minskade sin konsumtion, enligt statistiken.
Som tur är är det inte så illa att folk blir tuffare. Tvärtom. De inflationsjusterade disponibla inkomsterna började faktiskt stiga i våras. Siffran var den högsta på mer än två år. Den tuffaste privatekonomiska perioden i Sverige sedan 1990-talskrisen närmar sig verkligen sitt slut.
Samtidigt noterar Statistiska centralbyrån nu en kraftig vändning i räntebördan. Det är en stor grej. Ungefär hälften av svenskarna har bolån. En snabb dubblering av räntan med mera har gjort att låntagarnas konton har tömts på hundratals miljarder kronor. Förmodligen den mest dramatiska omfördelningen av inkomster på en generation.
Nu börjar det skapas lite luft i budgeten igen. Och folk har fortsatt att känna sig mer tillfreds. Norska ekonomiska institutets konfidensindikator har pekat brant uppåt i ett år nu. Det är viktigt eftersom konsumtion trots allt genererar ungefär hälften av inkomsterna i vår ekonomi.
Men vi konsumerar inte. Istället stiger sparandet snabbt, nästan mot de höga nivåer som sågs under covid-isoleringen 2020. Ekonomiska Institutets siffror – även de nya på torsdagen – bekräftar en galopperande önskan att proppa spargrisen.
De senaste åren har Svensk ekonomi genomgick först en pandemikris och sedan en kostnadschock, med skenande räntor och fallande bostadspriser.
Återhämtningen efter den första krisen gick snabbt. Människor hade uppdämda behov och kände lättnad och livslust efter pandemin.
Det är inte bara jag som har föreställt mig att även kostnadskrisen kan följas av en relativt snabb återhämtning. Riksbanken har varnat för ketchupeffekten. Men psykologin är annorlunda nu. Snarare än uppdämda behov verkar det finnas en försiktig kontroll i svensk ekonomi.
Hur länge sitter mentaliteten i sig i – och hur mycket det kan störa återhämtningen – får andra göra förutsägelser om den här tiden.
Läs mer: Fler krönikor av Carl Johan von Seth
