Men det var först under ett besök i London och Paralympics 2012 som hon verkligen fastnade för parasporter.
– Det jag såg från konkurrenterna på friidrottsarenan fick mig att tappa andan och jag föll för det totalt, sa hon i en intervju i maj.
I vinterspelen 2014 hon tävlade i sittande längdskidåkning och två år senare tävlade hon i pararodd. I sin klass PR1 singelsculler (2 000 meter) vann Birgit Skarstein guld i Tokyo för tre år sedan.
35-åringen har också världsrekordet med tiden 9.50.39. Dessutom har hon sex VM-guld i pararodd – och fyra VM-medaljer i sittande längdskidåkning.
Inte heller förlamningen stoppade Birgit Skarstein från att tävla i norska Let’s Dance (Skal vi danse). 2020 blev hon den första rullstolsburna som deltog i danstävlingen.
– När beskedet kom om mitt deltagande var det en stor debatt i Norge – många sa att man inte kan dansa i rullstol. Men ingen har rätt att definiera vad en danskropp är, det finns 5,5 miljoner danskroppar i Norge och alla ser olika ut. Vi har ett dansgolv där alla är välkomna, sa hon i en tidigare intervju med DN.
Fakta.Då tävlar Birgit Skarstein
Fakta.Så här fungerar para-rodd
I para-rodd finns det tre olika klasser: PR1, PR2 och PR3, där 1 anger högsta funktionshinder och 3 lägst.
PR3: För idrottare med en funktionsnedsättning som gör det svårt att generera kraft under hela roddslaget.
PR2: För idrottare med en funktionsnedsättning som gör den andra halvan av roddslaget svår och som inte kan producera tillräcklig kraft med benen. I denna klass är idrottaren fastspänd i båten.
PR1: För idrottare med en funktionsnedsättning i både ben och bål och därmed främst använda armar och axlar för att generera kraft.
Källa: Svenska Roddförbundet, Världsrodd.
Läs mer: Norrmannens kamp sträcker sig bortom Paralympics
